söndag 18 december 2011
Bestyren
Jorå, hyfsat. Vad jag inte hunnit är att vara ute så mycket, men det var väl också tanken. Jag har köpt och slagit in julklappar och födelsedagspresenter, jag har gjort en av två juridikuppgifter, jag har köpt grejor och bakat julebaket, jag har rensat min gamla iPhone, jag har grejat och postat med julkorten, jag har sovit, jag har stängt ute katten och sovit lite till, jag har tvättat, och ikväll ska jag fira jul med mina kompisar, till vilket jag också ordnat julklapp. Jag har också köpt flera av de där grejerna jag var tvungen att köpa... utom bikini. Jag får prova mina gamla och se om det går, eller om de är genomskinliga, döende eller fel i storleken.
Så: nu sitter jag här i soffan och har två timmars slapphet innan jag måste ge mig iväg. Det är trevligt att träffa folk, men att göra events på söndagskvällar är ingenting jag gillar särskilt mycket. Jag har mina fleecebyxor och mitt osminkade fejs på söndagar, jag vill inte behöva sminka, klä mig och greja med sånt meck. Men nu är det så, och egentligen är ju jobbveckan nästa veckan knappt något att hänga i någon julgran, så så himla farligt är det inte.
Den uppmärksamme såg att jag skrev att jag bara gjort en av två juridikuppgifter. Den andra är så sanslöst svår att jag inte skulle klara att göra den på en söndag såhär bara... jag får grunda lite under veckan och sen försöka göra den den 8e trots allt... det får bli snabbt upp och ner med katthämtningen.
Nå. Jag har också planlagt juldagarna. 23-26:e Falkenberg. Hem till Malmö tidigt på 26:es morgon, fixa i Malmö, till Kastrup tidigt på 27:es morgon och sen flygplan.
Biljetter hem från Falkenberg verkar finnas, ska ta itu med det också innan slutet på dagen.
Vad jag inte kan fatta är hur jag har så många ting att göra och J ingenting? Han har gått en promenad idag, fikat lite och sen gått och tränat. Jaja, han får kanske hispa sen. Kul för honom.
tisdag 13 december 2011
Bing och de där andra.
Te kan nog krävas dock. Det var fan vad det slemmade i halsen.
söndag 11 december 2011
Bann
Det började med att jag vaknade på lördagen och kände mig som en ny människa. Jag hade fortfarande slem och snor och grejer, men huvudvärk och sånt hade gett sig och jag var faktiskt pigg. Ut på stan, direkt, och vandra. Trevligt. Sen började pöbeln samlas. Folk från alla möjliga och omöjliga hörn på nejderna här befolkade gatorna så vi gick hem. Det finns gränser för hur många julhandlande familjer med 2,5 barn man orkar med när man bara är på sin egen bakgård.
Internet. Varför handlar inte folk sina julklappar på internet? Det är ju helt hysteriskt dyrt att köpa någonting inne i butikerna och det köps bara för att köpas. Jag gillar julen, absolut, och jag gillar att ge julklappar. Men det är julklappar som jag verkligen har tänkt på och sedan beställt på nätet. Jag går inte på stan bara för att jag måste ha två till honom och tre till henne, det är verkligen att vara i handlarnas våld att gå omkring och jaga på det sättet. Sorgligt är vad det är.
I alla fall.
Så jag gick hem. Hemma fanns både snooker och skidåkning och annat skojigt. Rent av trevligt. Till middag åt vi kött, klyftisar och rödvinssås. Det är SÅ ENASTÅENDE GOTT. Herregud. Äppelcider till det. Det är verkligen höjden av gomat. Jag kan nog leva på det i en vecka.
J gick och handlade sen efter maten. Han var inte mätt sa han. På vägen var det några snorungar (jag gissar) som lyste på honom med grön laser. På MIN J! Jag blev förbannad och ringde polisen. Förvånande nog tog de mig på större allvar än när jag ringde för ett år sedan och rapporterade att en galen mobb jagade en ensam kille och såg ut som om de tänkte slå ihjäl honom. Här tog de mitt namn och nummer, frågade massa frågor, kopplade vidare och pratade mer med mig. Jag visste inte ens att det var så viktigt... men det var det tydligen.
Nå. Söndagen inträdde och med tunga steg gick jag mot juridikcentralen köksbordet och satte mig där med en dödstråkig uppgift i krediträtt. Fyra timmar senare var jag färdig och då var också J klar med sin fyratimmarspromenad. Jag är inte så rolig när jag gör juridik.
Efter det satte J igång med julebak. Lussekatter deluxe. Alltid när han håller på så är det allvarliga grejer. Om man råkar peta på honom (eller gud förbjude, degen) i fel läge kan han bli så modfälld och övertygad om att allt är förlorat att han slänger hela degen.
Han har kommit så långt nu att han rullar och gör katter. Jag sa "jag antar att du inte vill ha min hjälp?" varvid han svarade "NEJ!" innan "lp" ens hade passerat mina läppar. Av någon anledning har han fått för sig att jag förstör saker. Vi diskuterade det redan igår när han mycket andaktsfullt stekte kött. Jag bad honom nämna en enda gång då jag hade förstört något, men det kunde han inte. Han tänker fortfarande på det.
Det är bara för att jag inte är så analt galen när saker ska göras som han tror att jag slarvar. Jag är bara pragmatisk. Man dör inte om smöret väger 205 g istället för 200 g och man dör inte om man använder lite mer mjöl än receptet säger om det annars är omöjligt att hantera degen.
Men det tror han. Så därför får jag inte göra nåt.
Så jag sitter här och håller mig undan. Liksom katterna som är strängeligen bannlysta med en faktisk bannbulla från köket. Allvarliga grejer detta.
fredag 9 december 2011
Upplopp
Snorat också såklart, det är ju det jag gör.
Men det blir bättre med snoret. Det ska nog kunna bli konsert på tisdag än.
I alla fall. Som J:s brors tjej så fint påpekat är det bra att jag är förkyld nu och inte den 27e december (det är alltså om ARTON dagar bara) för då åker vi hit.
Det ska bli helt hysteriskt skönt. Det är bara synd att det skär bort lite av tiden i Falkenberg över jul, men det kan inte hjälpas. Jag har ledigt till jul och på sommaren, och somrarna verkar inte vara för mig.
J lagar mat.
"Aaaaaouh" hör man och sen en kniv som skramlar i diskhon. "Vad gör du?" frågar jag och han svarar "det är lugnt, det är lugnt, det är lugnt". Grejen är att det inte är säkert alls, för rätt vad det är, när en J råkar ut för grejer blir han lätthuvad och kan ramla ihop, och han är två meter lång så det blir ett långt ramlande. Han hör till de där som inte tål blod och skador och operationsbilder och sånt. Knepigt när det är prime time-underhållning för mig. Men det är väl mig det är fel på.
Jag har till och med frågat kirurgerna om jag kunde få se operationerna i efterhand, men de hävdar att de inte filmar. Varför inte? Vill man inte alltid lära sig?
Iaf. Jag har inte fått se.
Nu är det i alla fall några roliga grejer: om tolv dagar är det julavslutning, om fjorton dagar åker jag till Falkenberg, om femton dagar är det julafton och om arton dagar åker jag, J, J:s bröder och deras respektive plus lilla J som är J:s brorsdotter till San Miguel de Abona på Teneriffa.
Fem seriösa arbetsdagar och två lite mesiga, två juridikuppgifter, några kakor att baka och lite annat juligt att fixa, sen är vi set.
Upplopp.
Det är fint.
torsdag 1 december 2011
Men ändå
Festlig torsdag.
Vatten är så himla gott. Jag vet inte riktigt vad som har hänt mig, men jag har funnit vatten som den ultimata drycken alla kategorier. Gud vad det är underbart med vatten.
Nu är det bara några dagar kvar och sen är det v. 49. Sen är det v. 50. Sen är det upploppsrakan. Jag älskar upploppsrakan.
Jag har ännu inte riktigt luskat ut hur jag ska göra nu till julen, men fram och tillbaka och upp och ner och katter och inte och Kanarieöarna och kattvakt och hej och hå.
Det jag kommit på är något väldigt smart tycker jag: mina vinterskor som är mega mega, som skaver, borde jag kunna lämna in till min superskomakare. Han kan säkert fixa nåt.
Inte för att det var relevant, men ändå.
Hejdå.
Byte av mobbe och gamla kläder
Men JAJA.
Jag har bytt till Tele2 inatt. Jag ordnade hela grejen i butiken i Malmö och gick miste om en rabatt jag skulle ha fått över telefon. Det upptäckte jag när det hela var klart, men det var så dags då. Dumt det här med dröjsmålet.
Men nå: nu är det i alla fall gjort och jag hoppas att det kommer att bli bra. Tre ska få pengar av mig p.g.a. en slutfaktura, i övrigt nada. Det ska bli skönt att slippa betala mer till tre. Det ska det sannerligen bli.
Jag är klädd i en klänning som jag köpte för lite mer än tre år sedan idag. Då tyckte jag att den var jättefin, den finaste jag hade... nu: not so much. Jag hatar i princip alla mina kläder just nu och önskar mig miljoner med pengar så att jag kan köpa nya. Roligast blir det på Kanarieöarna, då jag har kanske tre plagg att sporta. Men jaja, förhoppningsvis ska jag befinna mig i bikini mycket och i vertikalläge lite.
1 dec idag, ingen adventskalender, men det löser jag snart. Nu börjar nedräkningen på riktigt. 21 dagar kvar till jullov, 24 dagar kvar till julafton, 27 dagar kvar till Kanarieöarna och sen finns det ju annat, men det tar vi sen. Toodeloo.
måndag 28 november 2011
Sturm
Jag vet inte om det kanske är smartare att bara ha en klocka som ringer, men nu är jag i alla fall uppe. Trött var jag när jag vaknade och trött är jag nu, men ändå förvånansvärt oklubbad. Det är inte utan att jag ser lite fram emot att komma ut och kolla på allt vad den här stormen har åstadkommit. Om man får tro på nyheterna verkar det ha varit livat värre. Jag bor i en del av Malmö som är som ett rutnät. Den gatan jag bor på ligger i nord-sydlig riktning (har jag fått lära mig av J igår) och det är inte så stormen har blåst. Bredvid vår lägenhet ligger Ystadgatan som ligger i väst-östlig riktning och det är så det har blåst. Det märkte vi igår, när allting åkte uppför eller nerför den där gatan. Den är nämligen också väldigt lång och avslutas inte av stora hus någonstans. Fri lejd alltså. Roligt.
Här inne på vår gata kom det antagligen då och då in någon snurrvind för då och då susade det till i fönstrena, men det blev inte mer än så. Sist det var storstorm och jag var med om det var Gudrun och då bodde jag i Lund i en studentmodul som nog var ihopsatt på en torsdagseftermiddag. Det blåste rakt igenom väggen och det var nog ren tur att inte hela skiten bara rasade som ett korthus.
Clovis fanns då, hon var liten, det var tur att det inte blev så, då hade hon blivit himla rädd.
Några dagar innan detta har man ju pratat om en stor storm i norra Sverige, som var värre än den här. Varför har inte den uppmärksammats lika mycket, eller mer, om den nu var värre?
Annan grej: fascinerande att det alltid ska bli strömavbrott när det blåser... om man nu måste ha luftledningar, är det omöjligt att hugga ut mariginaler? Är det omöjligt?
Igår gjorde jag juridik, städade, pyntade och lagade mat (makaroner och korv) och adventsfikade. Det var en bra dag.
söndag 6 november 2011
Dagarna och rink
Men ändå.
Det känns bra med bara 32 arbetsdagar och en avslutningsdag som betyder tidiga uppgångar. Har jag tur så kanske jag får någon mild liten sjuka som bara visar sig med en tiondels grads feber och svår smittrisk så jag måste vara hemma några dagar... Det vore något.
Inte för att jag har något emot mitt jobb, det har jag verkligen inte, men det är också väldigt trevligt att inte vara låst mellan åtta och halv fem utan att ens kunna göra telefonärenden eller något annat som man måste göra på vardagar.
Klippa mig t.ex. när ska jag göra det nästa gång?
Jaja. Nu säger jag hejdå till höstlovet och tar ett djupt andetag inför den stundande terminshalvan vars start inträder imorgon. Det ska bli roligt. Ändå.
Det här med Grekland, det här med Idol och Så mycket bättre, det här med det här paret som blev anklagade för att utnyttja sitt (sina?) barn, det här med hockespelaren som fick spö och det här med hästen som dog: inte så särskilt intressant.
Och det är allt allt handlar om. Tycker inte journalisterna själva att de är lite enformiga?
Voj voj.
Nu: säng. Godnatt.
torsdag 2 december 2010
Inget
Jaha. Jag mår piss. Jag har ont i huvudet, ont i halsen och ont i magen. Det är strålande festligt. Verkligen.
Men det är ändå lugnt. Man dör inte av lite huvudvärk. Mycket däremot.
Jag har ingenting att skriva egentligen, bara det att jag gillar mitt liv väldigt mycket. Även om jag inte har råd att köpa några julklappar och lär stöta på problem i jultransporten så längtar jag ändå till jul. Nåt ska väl gå att ordna. Nåt.
söndag 28 november 2010
söndag 14 november 2010
Roligt
Iår behöver nog inte min familj oroa sig för att jag kommer att köpa en himla massa julegaver till var och en för den här flytten kommer att kosta multum. Rotfyllningen kommer också att kosta multum. Överlag kommer jag att bli en ganska fattig råtta under december och januari, eller en hårt hållen råtta i alla fall. Det är synd, för det är ett av de roligaste sakerna som jag vet att köpa presenter till folk... men i år får jag rationalisera bort det till förmån för en hyra på nästan nio tusen och flyttlådeinköp och rotfyllning och ja, ni vet.
Men baka kakor kan jag göra.
Festen bara fortsätter.
söndag 17 januari 2010
Albin och julen
Alltså: Det är klart som fan att sprutorna har fungerat, men nu verkar det som om jag har haft bristen längre än någon trott och svårare än någon kunde uppskatta och därför täcker de här 24 ampullerna bara precis golvet.
Jaja. Skit i det nu.
Albin är kvar. Han är för fin för att hamna i en låda.
Detta till J:s stora förtret. Albin är ju J:s också, men eftersom vi inte bor ihop får vi ha delad vårdnad. J vill gärna ha vårdnaden. Varje gång Albin har tippat eller en av kissarna kommer för nära blir han upprörd och säger bekymrat "jag gillar inte det här alls, Albin får bo hemma hos mig tycker jag". Det vill inte jag, och än så länge har jag vunnit. Än så länge har heller ingen skada kommit till Albin. Kissarna nosar, och ibland tippar, men annars är det inga hårda känslor gentemot Albin. J måste tro på mig när jag säger det.
I vilket fall som helst. Han ska stå kvar hela året.
Nu är jag så varm att jag badar i svett. Jag ska ta tempen, för huvudvärk, det kom med besked i samma stund som jag skrev att jag inte hade det.
lördag 2 januari 2010
Kortjul
Jag orkar egentligen inte skriva något särskilt blogginlägg nu, utan mest bara meddela att jag är hemma.
Jag har fått massa bra grejor i julklapp och snart ska jag fixa med den största grejen - ett megadubbeltäcke. Jag har varit ute i tjotaheiti idag för att gå på Mediamarkt och bredvid detta ställe kunde man också köpa påslakan och sånt i storlek stor, så det har jag gjort, och nu ska jag trä på det.
Man har skjutit 16 vargar nu. I bilen ner sa de först två och sedan fyra på nyheterna. Nu är de 16. Hur kan man hålla koll på att kvoten inte överskrids när det går så här snabbt? Har det varit ett sådant brinnande behov att få bort dem att man sätter igång så fort baksmällan har lättat efter nyårsfirandet?
Det är helt sjukt detta. Jag hatar att vargar skjuts. Det FINNS PLATS i det här jävla landet. Det finns plats för vargar, björnar och även en jädra massa invandrare. Det finns plats för allt detta, om inte alla måste bo på exakt samma ställe.
Himmel och plättar.
Nyår spenderade jag på Tylösand. Nyårssupé och spa.. det var sannerligen trevligt. Bl.a. badade vi i en jättevarm pool utomhus. -10 var det i luften men betydligt varmare i vattnet. Sen var det dessutom glas ut mot havet så man kunde ligga där och guppa medan man tittade på påpälsade folk som gick förbi på strandpromenaden med sina hundar.
Sen hade hotellet sin egna fyrverkerishow och det ska sägas - jag är inte den som är imponerad av sådant men shit i helvete vad detta var coolt. Det kan ha varit att vi var så himla nära.
Coolt.
Nu hemma har jag fått julkort och två st. avier från Friggs, 1,8 kg vardera. Innehållet är för mig okänt. Det känns jobbigt att gå ut i igen för att hämta ut, men himmel och plättar, jag vill ju se vad det är!
Det var allt, från mitt korta inlägg.
torsdag 17 december 2009
Morgon
Idag är det torsdag.
Imorgon är det fredag.
Idag ska jag fokusera på att det är torsdag. På det sättet längtar jag inte ihjäl mig efter fredagen. Fredagen är den bästa dagen. Då har jag precis ALLTING framför mig.
Jag har nu också allting framför mig, dessutom har jag gått upp min sista skittidiga morgon.
Det är bra.
Positivt.
Käckt.
ÅH SOM JAG LÄNGTAR till fredag kl 13. Då ni. Då är det partey.
Jag får en spruta då, så det kanske inte passar sig att supa till och fira, men jag får göra det mentalt.
Läkaren har sagt åt mig att äta lite och ofta. Kl. 8, 10, 12, 14, 16, 18 ska jag äta. Så jag sitter på jobbet och trycker i mig bananer och måltidsersättningar.
OJ så magen chockas. OJ så ont jag får. OJ vad jag inte mår bra av det.
Men jag ska tough it out. Jag tänker inte ge mig. Alla säger ju att det är det bästa att äta lite och ofta. Man blir konstant hungrig, visst, men saker och ting rullar på där på insidan.
Så sägs det i alla fall.
Jag ger det en vecka.
Idag har jag jobbat i tre år. Under de tre åren har jag haft tre jobb. Festligt. Jag hade nog faktiskt inte velat ha det annorlunda. Man får mycket erfarenhet av att jobba på många ställen.
Bra.
Barnen har spolat en ishockeyplan.
söndag 13 december 2009
Liggande skytte
Ingenting.
Nå.
Igår var det bakdag med J. Han bakade lussekatter och jag bakade småkakor. Rätt vad det är knackar det på fönstret och där står mina människor. De sa att de hade hört om mitt bakande och att de var sugna på kakor. Jag försökte säga att det var min FAMILJS kakor och ingen annans, varvid P kontrade med att fråga vem som egentligen var viktigast.
Nåja.
Jag gick med på att ge dem en kaka var, så det gick att båda äta kakor och ha vissa kvar. Så bra.
Men kolakakorna som jag gjorde igår blev inte alls bra. Jag tänkte att jag skulle liva till det hela lite med att ha extra mycket sirap i. Det är ju segheten som gör dem så goda, resonerade jag.
Men det blev kajk av alltihopa och de blev spruckna och konstiga. Dessutom väldigt få.
Gör om gör rätt.
Således ställde jag mig även idag för att baka och det gör jag nu, med den äran. Hur många som helst blir det, säkert hundra stycken. Det blir fint för då får vi dansa vals.
Dessutom är det massa bra sport idag. Alpint för både damer och herrar, skidskytte för både damer och herrar och kanske även längd (?) och sedan, finalen i UK Championships, alltså snooker för er som är obildade.
Mitt i allt detta dessutom Project Runway, nya avsnitt.
Hurra.
Denna söndag är den första på mycket länge som jag faktiskt längtar lite till måndag, för på måndag börjar på riktigt nedräkningen mot JULLOVET. Det är bara fem dagar bort nu gott folk. Det har aldrig varit närmare det här jullovet.
Excellento!
fredag 11 december 2009
Frälsar'n krossat
Jag och min kollega Lars ska sjunga "O helga natt" och det har låtit mycket bra när vi har övat.
Igår började jag få ont i halsen och idag är jag sniffig. Dock utan ont i halsen!
Jag vet inte hur det ska gå. "O helga natt" tillåter inte direkt att man håller igen, så jag hoppas att slemmet håller sig där det ska vara, dvs inte i röstorganet.
Min mobil har dött, men frukta ej, jag har köpt en ny. Den nya fick jag igår och glad i hågen packade jag upp den och började leka. Men det uppstod problem. Sladden in till datorn och laddaren ville inte riktigt och telefonen reagerade dåligt både på laddningsförsök och datapratförsök. J fick till och med små stötar av den. Inte bra. Så jag gick till 3 för att kolla vad det var frågan om. Personen som jobbade där kollade telefonen, kollade sladden och kollade själva adaptern. Han kom fram till att det troligen var laddaren det var fel på. Laddaren blir tvungen att åka till Kristinehamn och bli lagad.
Jag pustade ut och tänkte att det var en jävla tur att jag inte skulle bli av med telefonen såhär direkt efter att jag fått den.
Jag tänkte också att jag skulle få låna en laddare.
Det fick jag inte. Inte där jag var, inte i den andra 3-butiken (enligt säljaren). De hade inga sådana sa han och även om de hade haft det hade de inte fått låna ut dem. Men jag var välkommen att komma in och ladda min telefon hos dem.
Det kallar jag dålig service. De hade en laddare liggandes där, den hörde till en telefon som var ett displayex. Kunde inte jag ha fått låna den laddaren i en vecka och så hade de kunnat göra som alla andra telefonbutiker gör - visa upp en atrapp i en vecka?
Jag är inte imponerad får jag säga. Måtte den nu komma tillbaka med rask post, hel och ren.
måndag 30 november 2009
Morgonsvammel
Imorse i duschen räknade jag ut att jag hade tretton tidiga arbetsmornar kvar innan jul. Det känns mer påtagligt nu när jag har städat, fejat, diskat och donat och dessutom pyntat. Jag önskar mig jättemycket att dessa tretton dagar går förbi snabbt. Riktigt snabbt.
Clov verkar ha gjort en tradition av det här morgongosandet. Varje morgon är det samma procedur för mig och när det är dags att sätta sig vid datorn och läsa mina bloggar (jag har sagt det förr, det är ont om bra bloggar som uppdaterar med viss regelbundenhet) så kommer Clov och ska gosa och kvittra och dreggla och ha sig.
Bra katt.
Just nu är jag begåvad med en herrans massa pengar. Det är oklart varför.
Sånt här som man bara hör om verkar ha hänt mig och mitt konto - nämligen att någon har sluntit när de skulle betala ut pengar. Det är inte lite pengar heller. Jag vet inte om man till och med kan kalla mig (just för tillfället) rik. Var går gränsen mellan att vara normalstadd och rik? Jag har sexsiffrigt på kontot nu. Det är svindlande.
Vad skulle man göra om man verkligen hade så många pengar, har jag börjat fundera på sen igår då jag fick en chockskada av mitt konto.
I mitt fall skulle nog den första grejen jag gjorde vara att köpa en kofta som jag har tittat på tvåtusen gånger men aldrig tyckt att jag kunnat befoga utgiften för. Sen skulle jag ta alla pengarna och lasta dem i någon annans knä och säga "här, ta hand om, jag kan inte". För jag kan inte.
Jag skulle få ögon som såg ut som dollartecken och börja fundera på mobiltelefoner och tv-apparater och skor och skönhetsbehandlingar och frisörtider och hej och hå.
Men allra helst, om jag hade många pengar, så skulle jag ta dem till att finansiera att läsa magisterkursen i historia.
Det är drömmen.
Men snart är de inte kvar hos mig och jag får väl börja spela på Lotto eller hästar eller något.
