Location:Södra Parkgatan,Malmö,Sverige
Location:Falkenbergsgatan,Malmö,Sverige
Location:Sofielundsvägen,Malmö,Sverige
Jag har väl alltid varit hemmakär. Tror jag? Jag vet inte, men jag upplever det som om jag inte brukar vara som mest bekväm ute på äventyr utan snarare hemmavid. På det sättet vet jag att jag kan ta igen mig om jag skulle bli störttrött. Eller om jag skulle få sovstress. Jag vet inte varför jag är sådan här. Men med de senaste åren har jag börjat inse att det inte går att jobba och slarva med sömnen, jag kan inte det. Andra kanske kan det, gudarna ska veta att mina närmaste vänner som alla är äldre än mig verkar klara att vara uppe skitlänge och ändå komma upp och vara pigga på jobbet. Jag klarar det inte. Jag måste se till att allra senast vara hemma kvart över tio. Helst vill jag vara klar för sängen klockan tio, men jag är alltid den allra tidigaste och tråkigaste och otåligaste. Det är tråkigt, men så är det.
Nu, nu är sakerna helt andra. Nu vill jag så gärna vara hemma att det känns rent fysiskt. Jag vill bara vara i min nya fina lägenhet och bo. Jättejättegärna vill jag det.
Men jag kan inte, jag måste såklart jobba och idag måste jag jobba till halv nio på kvällen. Festligt va? Vi har öppet hus. Det är viktigt att elever söker till vår skola, så jag måste vara där och säga tjenna.
Imorgon kommer några vänner hit för att kolla på lägenheten. Fint så. Sen föreslog någon av dem att vi skulle göra något i helgen också, men jag slog reflexmässigt bakut. Jag vill inte GÖRA något (annat än sånt som har med bonadet att göra), jag vill inte gå ut från min fina lägenhet. Jag vill vara här och ta det löjligt lugnt i helgen. Jag behöver vila.
Så förlåt alla som tycker att man ska vara cool och i farten och uppskatta grejer som att vara ute på stan till sena timmen och yada. Jag är väl ocool då.
Location:Falkenbergsgatan,Malmö,Sverige
Några frågor:
-Varför ser det inte ut som om någonting har hänt i lägenheten dag ut och dag in. Behövs det verkligen en hel arbetsdag för att måla några lister?
-Varför använder målarna vår tallrik till något?
-Varför har målarna en porrtidning i vårt badrum?
-Varför jobbar målarna på en helgdag samt lördag och söndag? Får de ob för det?
-Varför har vår hyresvärd ännu inte svarat på mailet?
-Varför visste inte vår hyresvärd, som har sitt kontor i huset där vi ska bo att förråden var i källaren i en annan nedgång än den vi gick ner i?
-Varför skyndar sig inte vår hyresvärd att fixa med den potentiella fuktskadan i köket?
-Varför har vi fått lägenhet nummer 22? Vad är oddsen för det?
-Varför skottar bara min nuvarande hyresvärd bort den allra mjukaste och blötaste snön och låter 2/3 av snön ligga kvar (när de nu ändå skottar)?
-Varför tar jag inte tag i det här med att jag är alldeles för otålig och har alldeles för höga krav på att folk ska sköta sina jobb?
-Varför går inte tiden fortare? Jag vill flytta NU!
Det är alltid otroligt festligt att gå upp före Gomorron Sverige har börjat en vecka då man har lov. Det är trevligt.
Nu ska jag snart sätta på mig strumporna och åka till Lund. Snälla, snälla, snälla, var inte idioter som inte lyssnar på mig och som har många fler mer intressanta saker att göra. Det är så jobbigt.
Igår var vi i lägenheten en sväng med tre lådor. Det hade kunnat gå skitsmidigt att rulla dit dem på min nya säckakärra om det inte var för den f.d. packade och numer saltade snön som inte duger något till. Det är ju inte så långt, men det är några meter och det blir störigt nog. Störigast av allt är att jag inte kommer att klara att rulla dem själv. Jaja. Tre lådor överflyttade i alla fall. Grejt.
Målarna hade inte kommit någonvart såg det ut som. De hade skrapat hallen, vilken de inte hade skrapat igår, och det luktade väldigt mycket damm men annars såg det kalt och tråkigt ut. Jag gissade att de hade slipat och på vissa ställen spacklat, men de hade lämnat hål med plugg i. Jag oroar mig för idag och kommande dagar för hur mycket jobbar man på en afton? Imorgon lär de ju inte jobba, det kan jag förlika mig med, men på fredag? Snälla, jobba på fredag.
Nu: strumpor. Tjo.
Ok. Jag ska inte mer någonsin någonsin umgås med bränt människokött. The nastyness kring den där operationen idag... fy faaan. Det var lugnt med smärtan, även sen på jobbet (för jag fick Citodon), men nu när jag är hemma så... känns det, att tandläkaren har bränt bort en cm tandkött runt tanden på alla sidor (ner till benet).
Herrlich.
Så jag har dessutom varit hos sjukgymnasten och fått akupuntkur med el i, vilket resulterat i att min arm är lite mer domnad än vanligt nu. Men det blir säkert skitbra. På vägen hem gick jag förbi Apoteket för att hämta ut mina B12-injektionsgrejer och mojs som man ska ha i munnen eftersom det inte är tillåtet att borsta på massakern.
Lägg till det att jag har ett rejält LS-skov, som nästan, nästan, gör att jag börjar tänka flytande föda - igen - och ni har mig. Ett vrak till 28-åring.
Men jag tror, eller jag är helt säker på, att allting kommer att avhjälpas när jag ÄNTLIGEN får börja träna igen. En dag i förra veckan hade jag med mig skor och kläder och vattenflaska och allt, till gymmet som jag köpt kort till. Det kortet köpte jag strax innan jag fick den där tredagarsmagkatarren som ju kom strax innan nackhelvetet som kom för tio dagar sedan men som kräver akupunktur varannan dag. Sjukgymnasten har sen informerat mig om att jag INTE FÅR TRÄNA och B12-bristen gör att jag INTE ORKAR TRÄNA men allt elände kommer sig av att jag INTE TRÄNAR vilket jag inte gjort på länge p.g.a. rädsla för hur ont det gör i magen och jag kan inte äta p.g.a. LS-ondheten vilket ju också hjälper till och yada. yada. yada.
Jag måste komma ur den här cirkelfan innan jag blir olycklig på riktigt.
Snart ska vi flytta. Under tiden ska jag rätta 300 nationella prov för Skolverket. Samtidigt ska jag påbörja en kurs i specialpedagogik i Uppsala (eller Karlstad) som kommer att göra att jag får åka lite fram och tillbaka... utöver det har jag engagerat mig fackligt (som ni säkert sett i tidningen) och dessutom ska jag väl jobba som vanligt folk.
Tredagarsmagkatarren kan kanske bli mer långvarig, speciellt om jag inte kan få endorfintillskott.
Iår behöver nog inte min familj oroa sig för att jag kommer att köpa en himla massa julegaver till var och en för den här flytten kommer att kosta multum. Rotfyllningen kommer också att kosta multum. Överlag kommer jag att bli en ganska fattig råtta under december och januari, eller en hårt hållen råtta i alla fall. Det är synd, för det är ett av de roligaste sakerna som jag vet att köpa presenter till folk... men i år får jag rationalisera bort det till förmån för en hyra på nästan nio tusen och flyttlådeinköp och rotfyllning och ja, ni vet.
Men baka kakor kan jag göra.
Festen bara fortsätter.
Igår skrev vi kontrakt. Det var strålande roligt. Sen fick vi titta på lite tapeter och lite golv och lite väggfärger och ska imorgon åka till det som heter Bogalleriet och sedan beställa uppiffning. Roligt! Vi firade det hela med att äta mat. Va, mat på en tisdag? Säger ni då. Ja, det är lite vilt och galet för mig för min sjukdom beter sig så att den är riktigt, riktigt illa nu faktiskt. Nyss höll jag på att dö. Knivar är ingen underdrift. När det gjorde som ondast tänkte jag bara "det här känns som knivar, knivar känns såhär, såhär känns knivar". Med lite andning tog jag mig igenom det hela och nu är det... ja, så att jag vet att det går över, det värsta, inom en timme eller så.
Men tänk att man ska ha ett sånt liv att om man äter middag på en tisdag, då kan man räkna med knivar genom kroppen som ett brev på posten. Och detta trots att jag hade förvarnat kroppen med att äta två Panodil i förebyggande syfte. Jävla skit. Om jag inte visste vad den här smärtan var så hade det varit svårt att jobba... även nu lär det bli svårt att jobba, men jag vet att det inte hjälper att vara hemma (som om man hade en förkylning) så därför är det inte mycket att göra.
Apropå brev på posten, igår fick jag veta vad min årliga lönejustering ska bli genom min lönespec. Jag är inte missnöjd men det enda som kan störa mig lite är att chäfen gav alla samma summa kronor och ören. Det är bra för mig som hade så lite redan innan, det blir många procent. Men för de som tjänar normalt och uppåt är nog inte summan helt ok... vi får se hur gnälligt det blir idag på jobbet när de som är med i LR kommer in. Lärarförbundets medlemmar får inte sin höjning än, trots att den sätts in retroaktivt sen april och det beror på att de vill ha individuella lönesamtal.
Nu ska jag kräla in till J och göra banzaii.
PUH, vad skönt det var. Jag tittade igenom de sista mailen och det var onekligen några som stack ut:
Hej! vi är gifta med en fem år gammalt barn, letar efter sådana
bostäder, rök inte tobak, alkoholmissbruk, så glad att hyra en dem från
dig, nu lever och arbetar i Fledie, hälsar och kontakta Arthur
Hej !
Jag är sjukpensioner från Västervik intresserad att hyra era lägenhet i
andrahand , ring vi kan prata mer och du blir mycket nöjda.
Hejsan, fin lägenhet du har där.
Är jätte intreserad !!
Det är bara till att höra av sig . Mvh
God morgon. Jag har bara varit uppe i all evighet, men ändå: god morgon. Snart börjar sändningarna från den alpina världscupen. I like. Igår, inte så bra för damerna. I alla fall de svenska. Någon åstakom ju något, men jag blev sur och så spelade vi lite Super Mario istället.
Sen åkte vi ner på stan (i dagsljus) och köpte en spargris till J. Han hävdar att den heter Svante, men jag vet att den heter Sverker. Som Sverker i Plus. Klart som fan att den heter Sverker. Han är väldigt fin och exklusiv i alla fall.
Natten som har varit har jag tydligen ägnat åt att skrika på Orvar. Dåligt nog har inte min sleep-talk-app spelat in det. Det enda den spelade in var när jag började tjata om mina örhängen. J försäkrar mig om att de ligger där de ska och jag blir tyst.
J är snäll förresten. Igår fick jag (efter lite menande blickar på bok-J-bok-J-bok-J) en bok av honom om Vasadöttrarna. Himla skojigt. Den ska jag läsa senare idag. J är snäll.
Han är ute och vandrar idag. I dagsljus, inte i stan. Det gör mig glad, eftersom det är en galning ute på stan här som skjuter på allt som rör sig. J kan sällan vara still - även om hans rörelser är ganska långsamma så är det alltid någonting där. Ja.
Jag har slutligen bestämt mig för att inte hyra ut lägenheten ändå. Jag ska säga upp han. Imorgon. De som tittade på den igår var ett väldigt rart par men tjejen var bara 19 år, nystudentad och killen var 24 med sex (6) betalningsanmärkningar. Tråkigt och dåligt och allt sånt och borgensman kunde de erbjuda och det var ju fint och bra. Men nej. Jag orkar inte med det. Bye bye lägenhet och hello flytt under hela januari. Så nu vet ni det. Det blir en månads flytt med start i början av januari. Jag insåg att jag ändå inte kommer att vilja flytta tillbaka hit där jag inte har något förråd och där man får hålla koll på sin velociped tre gånger i timmen. Nej, det får bli annorstädes nästa gång det blir flytt. Förhoppningsvis i närheten av 2040.
Nu snart: alpint.
Bilderna verkar lite sega, i alla fall i min browser. Picasa får fixa.
Nyss var jag inne och banzaiiade på J, men han blev arg så jag gick ut och stängde efter mig. Plötsligt hörde jag lite svaga pip där inifrån och insåg långsamt att jag hade råkat stänga in Selmis. Hon stod ovanpå en hylla bredvid min förstoringsspegel när jag öppnade och duckade med huvudet som en fågel när hon tittade på sig själv i spegeln. Det var konstigt sa hon.
Sen lyfte jag henne till hallspegeln, men det var inte alls lika kuligt. Då ville hon bara pipa och hoppa iväg, så det gjorde hon.
Idag är det fredag och det är fint. Jag är välsignad med en riktigt fet huvudvärk som har suttit i sen igår. Jag har dessutom nackont, också sen igår. Det är dåligt om någon är till vänster om eller ovanför mig för då kan jag inte se dem.
Idag kommer en tjej och kollar på min lägenhet. Hon har samma förnamn som jag och kommer från samma län som jag. Jag hoppas på att hon är normal.
Vissa mail jag har fått är roliga. "JAg har inte mkt till ekonomi men skriver ändå...jag står helt utan rum
, bostad nu. Jag har fått nej p.g.a. min ekonomi. JAg är lugn och
trevlig och skötsam. JAg är 57 år./Kan högst betala 3500kr/mån.
Hälsningar" Eh... nej? Ska jag stå för mellanskillnaden då eller?
Eller detta: "Snäla, ring mig".
Eller den här: "hej söker denna lgh till min son och hans flickvän som ska bli sambo dem
studerar och har arb jag bor i närheten hsde varit skönt att ha dem nära
hör gärna av dej mvh"
Ja, det är ju troligt att jag kommer att hyra ut åt en kille som inte ens kan skicka iväg ett mail själv. Eller till en kille vars mamma inte ens har tid att läsa igenom två och en halv rader för att kolla efter slarvfel.
Andra exempel:
"hej. jag vill gärna att du riger mig jag är jätte intresserad. tack o
hej"
"Hej, jag jobbar på rolfsgatan. Så nära!!! Jag vill kolla. Får jag?!"
"hej jag vill hyra din lægenhent kan jeg ring til dig tak"
And it goes on. Hoppas Lillhärdaltjejen är bra...
Plötsligt hamnade jag ganska högt upp på näringskedjan. Jag ska nämligen hyra ut min lägenhet i andra hand. Det finns RÄTT MÅNGA personer som är intresserade av att hyra en sådan här lägenhet under ett år. Vilket jag kan förstå, min lägenhet är ett riktigt kap. Eller nja... den är ju inte billigare än genomsnittet men den är fin och ligger bra och har en helt ok värd och yada yada. Ni vet, det där tugget.
Jag var ju på utbildning i fredags och då träffade jag en man som hade en polare som ville hyra en lägenhet heeeemskt gärna. Jag hann knappt komma hem innan jag hade ett mail från den här kvinnan där hon förstod att jag skulle vilja hyra ut min lght i andra hand och att hon var väldigt intresserad. Jag skrev till henne direkt med uppgifter och frågade om hon fortfarande var intresserad. Inget svar. Inte då, inte dagen efter och inte idag. Däremot har hon varit aktiv på Facebook... så utan internet är hon inte. Hm. Kanske är hon inte intresserad då? Jag väljer att vara shysst och skriver till henne en gång till och frågar om hon fortfarande är intresserad eller ej och ber om ett ganska snabbt svar för det finns andra som är intresserade. Frågan är nu: hur länge ska jag vänta på besked från den här människan? Fattar hon vilken tur hon har som har möjlighet att hyra denna skitgrymma lägenhet utan att behöva köa eller något? Visserligen bara ett år, men ändå? Nåja. Jag väntar morgondagen ut sen tar jag kontakt med en annan intressent. Hon är visserligen en student som inte har en fast inkomst som den första tjejen, men jag har också varit i en sådan situation där jag är student och behöver någonstans att bo och jag tycker att man ska hjälpa dem som varit i samma situation som en själv. Men hur hon ska kunna klara en hyra på 5000 kr i månaden på studiestöd och lån... som i bästa fall är 8000 kr... that I don't get.
Men det är hennes problem. Eller det blir mitt, om jag inte skriver ett mycket vackert kontrakt och det ska gudarna veta att jag tänker efter blåsningen då när jag flyttade in hit. Då kom jag och han som bodde här före mig överens om att jag skulle flytta in tidigare eftersom han skulle få dubbel hyra. Jag gick med på två veckor i september, men eftersom papperna med Heimstaden bara kunde skrivas från månadsskifte var vi tvugna att skriva det. Skulle vi skriva den 1:a eller 30:e? Det kvittade, sa jag, vi har ju ändå vår överenskommelse. Så vi skrev den 1:a och var överens om att det bara var för att det var en formalitet. Sen vägrade han att kännas vid denna överenskommelse och jag blev plötsligt lägenhetsinnehavare en hel månad tidigare än jag ursprungligen hade tänkt. Han slapp ju sin dubbla hyra, och det var ju fint. Mamma blev säkert riktigt stolt där. Ett riktigt svin alltså, men så kan det vara när man är naiv. I fortsättningen kommer jag att skriva vattentäta papper. Var så säker.
Location:Nobelvägen,,Sverige
Inlägg
Alla kommentarer
