Ok. Kräkfest. Eller fest och fest. Två gånger. Eller fest och fest, festligt var det inte. Jag sov inte däremellan heller, men väl före och lite efter. Sen vaknade jag av någon himla Agneta Fältskog-låt och fick för mig att pappa sa "japp! 1971, det var då Benny kom igång på riktigt".
Jag vet inte om det var Agneta och Benny som var gifta, eller om det var hon och Björn? Men ibland vet jag saker när jag sover som jag inte vet när jag är vaken. T.ex. vad House heter egentligen (Hugh Laurie) och vad han den där David på tv4 heter som hade hand om något barnprogram och som nu jobbar som tävlingsansvarig på Robinson. Jag kan inte veta vad han heter i vaket tillstånd, men jag visste det härom natten när jag sa det till J i sömnen.
I vilket fall som helst. Näsblod kan vi lägga till det här. Det är härligt. Jag har ont lite överallt av anspänningen att kräkas och att vara extremt späd och otränad.
Jag måste göra något åt det här hälsoläget... jag är ju för fan ett vrak.
Om det inte hade varit för att det var första dagen idag så hade jag varit sjuk idag och hemma från jobbet. Inte för att jag tror att spyrisken finns kvar utan för att jag är så jävla trött. Men det är ju första dagen och allting... och jag klarar mig säkert.
Optimera din smådelstvätt
1 månad sedan
1 kommentar:
Att kräkas kan få vem som helst att känna sig mör. T o m en muskelknutte. Hemskt att kräkas.:(
Man kan få värsta snilleblixtarna i sömnen haha.
Skicka en kommentar