Medicinskt svammel

Åh, jag har roat mig hela denna kväll med att pendla i kroppstemperatur. Jag förstår inte vad fan det är med mig. Det är 17 grader här inne och jag fryser som en soab, men då och då får jag stora värmeslaget och måste slänga av mig tjocktröjan och duntofflorna som jag har på mig för att inte dö av pinnen. Just nu har jag en väldigt, väldigt varm stund. Trots detta sitter jag under en filt och det beror på att Clovis ligger på mig. Visserligen kommer hon nog tillbaka, hon har varit exceptionellt sällskapssjuk denna eftermiddag och kväll. Hon ligger vid min höft nu och har framtassarna på mig på sånt sätt att hon kramar mig så mycket hon når. Jag har flyttat mig och tagit av och på tröjan hela kvällen, men hon kommer tillbaka om och om igen. Jag hoppas att inte det betyder att hon håller på att bli sjuk. Eller att jag gör det.
Jag har ett så jäkla konstigt hälsoläge. Med jämna mellanrum får jag hoststunder. Notera, inga attacker. Det är stunder som varar i en timme eller så, jag har av någon anledning och på något sätt frigjort slem som dödar mig under denna timme. Det rosslar för varje andetag och då och då hostar jag så jag tror att jag ska kräkas.
MEN: jag mår inte dåligt.
Jag känner mig varken mer eller mindre hängig än det vanliga fallet. Jag har inte ont i huvudet, jag är inte tröttare än vanligt, jag ser inte dubbelt eller i tunnel, det ringer inte i öronen. Jag mår som vanligt. På gott och ont.
Vad fan är det med temperaturen då?
Det är som sagt 17 grader här inne, jag borde aldrig tycka att det är varmt.

Jag har väl skrivit att jag äntligen har fått kallelse från reumatologen? Ja, det måste jag ha gjort. Gastroskopi då kanske. Kanske? Jag vet fan inte vad som ska hända. Det känns som om jag har tappat greppet om min himla "vårdplan" nu och jag mår inte ett DUGG bättre nu jämfört med innan jag träffade dr Eng. Jag mådde bättre, för ett tag sedan, men nu är jag tillbaka på samma ruta som jag var på innan jag hittade denne.
Reumatologen ska, ta i trä, tvi tvi, utesluta den vidriga sjukdomen Circumscript Sklerodermi. Jag räknar med att detta kommer att ske. Trots att det verkar som om jag alltid blir sämre när det är kallt... Men jag vägrar gå med på att det skulle vara det nu, inte nu när jag har gått igenom den här jävla sprutbehandlingen i tio veckor. Den enklaste förklaringen, den tror jag på. Det är brister av något annat skäl. Ett enkelt skäl. Ett "dåligt leverne"-skäl.

En annan kallelse vill jag dock ha. För ett år sedan fick jag min första specialistremiss skriven. Den var nog så tandlös en tandlös remiss kan vara. Antagligen stod det: "En hypokondrisk tjej som överdriver och har narcissistiska drag behöver uppmärksamhet, kan ni ge henne lite av den varan".
Svaret jag fick då, i januari 2009, var att väntetiden var 12 månader. Önskade jag stå kvar, skulle jag inte göra något, ville jag skita i det, fanns det många nummer och mailadresser.
Jag ville inte skita i det och jag har under året fått många förfrågningar om att jag kanske vill gå ur den där kön. Jag har ju till och med haft en remiss skickad till samma vårdinstans, men en annan läkare. Denna läkare skickade ju min remiss någon helt annanstans, till Lund, helt utan att tillfråga mig. Jag HOPPAS INTE att den första remissen pga detta magiskt har "försvunnit". Tanken har dock slagit mig och jag skulle nog (tyvärr) inte bli helt förvånad.
Jag har nämligen inte fått någon kallelse än och det är den 17 januari. Kallelsen borde ju rimligen komma lite före själva tiden.

Vad ska jag göra ifall de har gjort så? Då har jag blivit så illa behandlad av den där instansen så jag vet inte riktigt vad jag ska ta mig till. Det är inte ok att bete sig hur svinigt som helst men jag vill inte bli behandlad av folk som jag anmält mig in till.

Nej fy.

I vilket fall som helst, den 15 feb= reumatologen
Den första mars: tandläkare
Nu på fredag: dr Eng
Nu på tisdag och sedan fredag: de sista två sprutorna

Lite antiklimax, det där med sprutorna.