En morgon här i huset

Morgon här i huset. Jag vaknar kl 6. Sen kl 7. Sen kl 8 och sen kl 9. Kl 9 försöker jag inte somna om, för då är näsan så täppt att jag måste andas med vidöppen mun. Kl 6 fick jag gå upp och kissa och ge katter mat och sånt, men de andra gångerna kunde jag faktiskt somna om. Jag är väldigt imponerad över mig själv. Först att somna 23 och sen att sova så många timmar. Fantastiskt.

Nå. Efter att J har satt på mig stödstrumporna och jag gjort alla bestyr + bytt kattlåda häller jag upp min yoghurt och tar min vitamin och sätter mig vid datorn. J står och hackar purjolök eller vad det är och jag anar oråd. Han verkar ha tänkt viga hela dagen åt frukost. "Omelett ska det bli" deklarerar han entusiastiskt och jag ser förmiddagssolen blåsa bort från mitt liv. Men nå, halv elva sätter han sig med sin tallrik med omelett (efter ett antal missöden som utropats från köket, bl.a. det Stora där ett äggskal hamnat i smeten. Han försökte ta upp det med en gaffel men när han sedan bytte till en sked och insåg att det var mycket lättare var glädjen total) och sitt vattenglas och jag tänker att det här behöver inte bli så långdraget ändå. Vid det laget har jag ätit färdigt min yoghurt för en livstid sedan.

När jag ser vattenglaset frågar jag om han inte skulle ha juice (som vi hade pratat om lite tidigare).

Jorå, det skulle han ju. Nästa steg i frukosten är yoghurt med jordgubbar och andra bär, samt juice. Sen blir det ju såklart kaffe och efter det följer det mansobligatoriska tidningsprasslande toalettbesöket som alltid varar en halvtimme eller mer.

(Vad de gör där inne vete hundan för om jag hade ett ärende som verkligen tog denna tid att avklara hade jag ringt sjukvårdsupplysningen under tiden och till denna dag har jag aldrig hört en man som kunnat prata inne i badrummet, än mindre i telefon)

Så plötsligt ser jag min förmiddag och i princip dag åka all världens väg. Vilket är synd, för jag har ändå några hundra meter i benen och utanför är det sol. Jag skulle t.ex. kunna åka buss ner på stan för att kolla på folk eller i alla fall få en solstrimma på mig i Folkets park.

Dock inte ensam vill jag göra sådana ting, och helst bara med någon som förstår att jag kanske måste kasta in handduken efter en kvart bara.

Det var f.ö. inte foglossning jag hade i London, det var ischias. NU har jag foglossning.


God morgon!