Clov har varit extremgosig denna morgon. Oklart varför. Det kan ha att göra med att jag har vitt på mig. Det är alltid bra med en extremgosig Clovis på vita kläder. Men det gör inget. När Cloven är gosig så är hon som allra mest gosigast i hela världen.
Vi håller på med ett litet försök att hjälpa J att inte vara så rädd när Clovis slår efter honom. Det går framåt, t.ex. så fräser hon nästan aldrig längre. Hon slänger med tassen efter tredje klappen lite slött. Igår hade hon båda tassarna med. J reagerar såklart och drar undan sin hand. Men han skulle nog hålla den kvar, Clovis vet inte vad hon ska göra om hennes första utfall misslyckas. Hon har inget mer. Det har hänt förut, folk skiter i hennes tramserier och plötsligt har hon inget mer att komma med. Hon har aldrig bitits, inte ens när jag har varit tvungen att manhandla henne när hon ska in i transportboxen har hon bitits. Hon håller som en besatt med klorna, men så länge de är ok klippta blir det rivsår men inte väldigt mycket rivsår. Det är väl kläderna som ligger illa till i det läget.
Idag ska jag jobba länge. Vanligen jobbar man inte såhär länge, men mitt arbetslag måste lägga våra lektioner utanför schemat. Dessutom har vi ett stormöte idag, så jag lär vara hemma sent. TRÅKIGT.
Jag hade tänkt att gå, p.g.a. det stora snöovädret som det varnas så om. Jag ser ingenting. Jag var ute nyss för att känna om det var halt. Det var det inte. Kallt var det inte heller. Jag lär ju få äta upp detta på vägen... men ändå. Himla uppståndelse.
Jag cyklar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar