Paul Tilly höll på att dö på gymet häromveckan. Han bröt revben och grejer. Aj aj aj. Det som hände var att en maskin inte var tillräckligt förankrad och han pajade sin rygg och sina revben.
Aj.
Han är arg. Han är arg på gymet. Han vill ha kompensation. Det kan jag förstå... jag hade velat haft väldigt mycket pengar om sånt där hände mig på deras watch. Det han har fått är ett års gratis träning.
Lite irriterad hade jag blivit då. Jag hade inte velat ha deras jävla träning, jag hade inte velat sätta min fot där. Så tänker jag, så jag förstår Tilly, tills jag läser:
"– Jag hade tur, men det gör mig förbannad att inte gymmet kunde kompensera mig med mer än ett års gratis träning. Jag känner mig förnedrad, jag tycker att jag ska få vara där så mycket jag vill utan att betala"
Sen fattar jag ingenting mer.
Inlägg
1 kommentar:
Jag vet. Tycker det är överdrivet att han vill ha fri träning hela livet typ. Hello? Han gick ju dit frivilligt. ett åt är ändå värt rätt mycket pengar när det gäller gym.
Skicka en kommentar