tisdag 5 januari 2010

Då kör vi igen

Jaha. Snart är det dags för mig att börja söka nytt jobb. Visserligen har jag en termin kvar, men det är också bara en termin. En termin går snabbt och att söka jobb, det tar tid.
Det har varit rätt så mycket jobbsökande sen jag tog min examen. De gamla tankarna som säger att "det är bara jag som måste hålla på och söka om hela tiden av de jag vet som gått lärarutbildning" börjar komma igen.
Samtidigt får man väl se det som om jag blir berikad av en massa erfarenhet.
Snart börjar det dock kännas som om jag får lite svårt att försvara, på en eventuell intervju, varför jag slutat på så många jobb.
Jag vet ju vad det beror på, eller jag vet i alla fall vad jag har fått berättat för mig att det beror på. Det låter lite tomt dock, när jag tänker på det själv. Sist in, först ut, elevunderlag. Sist in, först ut, elevunderlag. Men jorå, alla har varit jättenöjda med mig, jag lovar!
Hade jag varit arbetsgivare hade jag nog dragit öronen åt mig. De riktigt duktiga lärarna får ju stanna... ofta.
Äh jag vet inte. Litegrann i hemlighet önskar jag att jag får komma tillbaka till Kävlinge. Jag vet att det var en hel del av gamlisarna där som var nere för räkning. Samtidigt vore det ju underbart att fortsätta att jobba i Malmö. Staden alltså.

Tänk att jag lyckades välja så illa när jag utbildade mig. Jag stod och valde mellan en massa grejer, jag hade egentligen alla valmöjligheter. Men så tänkte jag att jag gillade de humanistiska ämnena och när jag läst dem så begränsades mina val litegrann. Men jag valde lärare, eftersom det skulle vara hyfsat säkert. Lite tråkigt och säkert, ett bra värv.
Oj så jag bedrog mig. Vi var nog många som tänkte så. Jag har en utbildning som nästan är värdelös. Jag hade kunnat skita i att utbilda mig och jobba i kassan på ICA och tjänat nästan lika mycket som jag gör som gymnasielärare. Därmed heller inte haft några studieskulder.
Får jag ut något av mitt jobb då?
Jo, det har jag absolut fått.
Hade man kunnat få ut lika mycket någon annanstans?
Ja, det kan jag nog tro.
Nej. Jag måste se över det här. Jag vill vara nöjd med min tillvaro, inte bara hanka mig fram.

Inga kommentarer: