Några små arbetsdagar

Idag är en dag då fjorton arbetsdagar finns kvar. 14. Inte fler. Helst vill de att man ska komma in och signera papper för betygskatalogen ytterligare en dag, men jag ska göra allt i min makt för att kunna göra det tre dagar tidigare än andra. Jag vill göra ett avslut och dra därifrån utan att se tillbaka. Jag orkar inte se tillbaka. Jag ger allting på slutet nu och jag kommer inte att ha någon energi att komma dit höggravid eller nyförlöst.
Det kommer inte att ske.
En dålig sak är att den dagen då jag slutar är det utfärdat ett påbud från ledningen att vi ska säga bye bye med en middag, på kvällen alltså. Jag har mycket dåligt med kvällsenergi och tänkte mig snarare att jag skulle gå lite tidigare den där femtonde juni.
Jag kanske får göra så ändå. Det är betydligt fler och betydligt viktigare personer än jag som slutar så det hela får kanske snarare handla om dem.

En ganska eländig dag stundar idag. Jag kan ju såklart inte gå in på det eftersom allting är så himla känsligt, men vi kan säga att det kommer att bli något typ av klimax... synd att jag ska kolla blodtrycket på morgonen och inte på eftermiddagen. Jag kan tänka mig att det då kommer att vara genom taket.

Så hejdå.

Intresseflagg

Saker som det rapporteras om på nyheterna nu, hela hela tiden: Eurokrisen och valet i Egypten.
Saker som jag bryr mig om gällande det som rapporteras på nyheterna just nu: inte Eurokrisen och valet i Egypten.
Ungefär varje dag rapporteras det om någon undersökning eller någon dom eller så som har kommit som har koppling till skolans värld på något sätt.
Nu senast handlade det om en tingsrätt i Gällivare som funnit att en lärare får vänta sig våld inom sitt värv på samma sätt som en polis eller en ordningsvakt och därför nekat en lärare skadestånd efter att denne har blivit misshandlad och hotad av en elev (eleven är dömd för detta).
Jag tror att jag smäller en ven eller någonting i mitt huvud när jag läser om och tänker på detta. UPPENBARLIGEN kommer detta att bli ett annat domslut i hovrätten, jag kan inte tänka mig något annat. Men det speglar ändå den syn på läraryrket som råder på ganska många ställen i samhället. "Var var lärarna?" hör man inte allt för sällan när någon yngling gör si eller så.
Jag vill gärna berätta var lärarna är: lärarna är på skolan. Lärarna försöker hinna med att rätta alla nationella prov som Skolverket har bestämts ska göras, eller dokumentera det som Skolverket har bestämts ska göras, eller träffas föräldrar, som Skolverket har bestämt ska göras, eller sitter på möten som ledningen har bestämt ska hållas... undervisar? Förbereder undervisningar? Nja, det förra görs också såklart, mest hela tiden. Det senare sker hemma när eventuella barn har somnat. Så förlåt för att vi inte har tur att hålla koll så att inte eleverna begår brott på sin fritid eller för den delen under sin skoldag på rasterna. Det finns liksom ingen tid för det, och ingen vidare utbildning eller kompetens heller.
Om det fanns något litet litet som man skulle kunna göra med sin utbildning förutom just lärare så skulle jag göra det. Helt klart. Jag är otroligt less.
Tre veckor kvar nu, plus två dagar.
Hålla ut (och försöka att inte få stryk).

O aj aj aj aj puff

Åh gud vilken morgon detta har varit. Bortsett från mornar då jag har vaknat efter tre timmars sömn efter en väldigt blöt natt har jag nog aldrig känt mig så mörbultad som jag gjorde imorse när klockan ringde. Jag har nog legat på rygg med en väldigt tung bäbis och en väldigt tung blåsa för fy för jävulen vad ont jag har i ryggen nu. Det ska bli varmt idag, riktigt skitvarmt, så jag har haft visst sjå att hitta kläder. De tunnaste leggingsen och det längsta linnet och den minsta koftan tänkte jag kanske kan klara mig idag... men vi får väl se. Det tog hundra år att hitta kläder så nu har jag knappt någon tid att varva ner (?) upp (?) här vid datorn.
I alla fall.
Jag har börjat få stora problem att somna om kvällarna. Jävligt konstigt och väldigt otrevligt eftersom det annars har varit min paradgren. Men problemet har varit att jag inte riktigt kan andas. Jag andas så ytligt och efter några andetag får jag lite panik och andnöd och måste verkligen ta i för att få i mig någon luft. Det ryggonda kan ha att göra med detta för det gör ont när jag andas. Jag var uppe och vandrade en gång och drog för gardinen två cm (jag hade fått för mig att grannens tända kökslampa var det som höll mig vaken), snöt mig och la mig sen igen. Men det blev ingen sömn för det... jag hoppas detta är övergående. Det var såhär natten mellan lördag och söndag också. Jag dör plågodöden om jag inte ska kunna somna så som sig bör nu i två månader till.
Voj!
Nitton arbetsdagar kvar, nitton sådana här mornar. Eller arton, för nu är ju denna avklarad.

Nu väcks debatten om att "skolan är anpassad för tjejer" igen på nyheterna och jag orkar inte. Gud.
Det enkla svaret är att killar oftare uppfostras till att det inte är så viktigt att vara duktig och redig medans tjejer oftare uppfostras till att vara duktiga och rediga. Det finns inget i pedagogiken som gör att pojkar inte klarar det, eller skulle klara det sämre och jag kräks på sådana kvasianpassningar. Det finns MYCKET större skillnader individer emellan än det gör mellan gruppen tjejer och gruppen killar. Det hela, hela paketet, ska anpassas efter INDIVIDEN. Gjorde det det skulle den här diskussionen öht inte finnas till.
Jag hinner inte. Men det är så dumt. Så. Dumt.

Om att öva och grejor

Ok. Behöver jag verkligen träna på att inte få sova? Jag förstår konceptet, absolut. Jag behöver inte träna. Jag lär bli varse vad det lider vad det innebär. Det kan till och med vara att jag varit med om att vara trött förut (inte så trött som sen, det fattar jag också). Jag tror inte att jag behöver öva på det hela.
Så tack Selma för att du tagit mig till nya spännande höjder, nämligen 4.40. Eftersom jag är så trött hela tiden så har jag inte kunnat räkna ut VARFÖR hon börjat med detta de senaste månaderna. Men nu, tack vare att jag är ihop med en man som hon inte stör om nätterna, har jag ju förstått det. Det är solen. Den jävla solen som går upp mitt i jävla natten. När det börjar bli ljust, då tror hon att det är dags för frukost. Jag ska döda solen, eftersom jag inte kan skaffa mörkläggningsgardiner till hela lägenheten.
GAD!

Apropå det, en rullgardin till pluttens rum behövs, liksom en större sophink till toan för blöjor. Så det måste skaffas, någon gång... sen, om länge...
Men: en lösning, eller eventuell lösning på Selmaproblemet är att skaffa en möbel till min sida av sängen som inte går att klättra i och på särskilt lätt. Som det är nu (detta vet ju nu som hänger med) gillar hon att bl.a. putta ner allting som är på nattygsbordet för att hon vet att jag flyger upp då. (Jag har börjat placera ut en puttbar Arméns hudsalva som är slut som hon alltid går på först, men den reagerar jag inte på eftersom den är ett lockbete, väldigt frustrerande för Selma som nu verkligen har nått nya höjder i sitt petande). Därför måste jag skaffa en sån här med sånna här och sånna här så att Selma inte kan gå bland grejerna, eller stå där och komma åt att klösa på sänggaveln.
Så jag hoppas att vi snart kan åka till Ikea. Problemet är att J är helt Ikea-slutkörd efter att ha ordnat med sin sida av sängen.

Nu pratar de på nyheterna om hur många lärare inte vill fortsätta vara lärare mer.
Granska detta, snälla, snälla medierna. Granska skolorna i Malmö. Granska hur de hanterar LAS. Granska hur de följer den nya lagen. Snälla.
Granska hur det går till när beslut fattas om skolor som ska stängas, flyttas, slås ihop eller utvidgas. Rapportera inte bara om det, granska!
Det finns ingenting som heter meddelandeskydd i skolans värld. Ingenting.

Tisdag, nej, onsdag!

Jag har kollat på Gomorron Sverige nu i nio minuter. På denna tid har de lyckats glömma att sätta på en av de i soffans mickar, ett pipljud kom istället för voiceoverrösten när nyheterna började, när voiceoverrösten kom igång var volymen för låg...
Vi får se om något mer händer. Men detta var alltså de första nio minuterna jag såg bara.
Jag kan inte fatta vad SVT har gjort egentligen, de måste ha avskedat alla rediga tekniker, eller bytt system väldigt snabbt och oväntat.

Selma väckte mig kl 5, såklart. Alltså jag skriver snart till någon expert och frågar vad man kan göra, jag blir helt förtvivlad när jag inte får min sista timmes sömn. Jag försöker allt jag kan att få så många timmar som möjligt sammanhängande sömn och om kroppen inte säger ifrån så vore det väl jättefint om inte katten väcker mig. Igår sov jag från halv två till halv fyra på dagen, trots det var det inga större problem att somna kl 22. Jag tror att jag just nu skulle behöva sova så mycket varje dag, men det är liksom inte aktuellt, det finns ingen annan på jobbet som gör så. Utom möjligen eleverna.
Vi har 370 elever på vår skola, i måndags, på valborg, var 102 st sjukanmälda och 89 st hade ogiltig frånvaro.
Kom ihåg de siffrorna när nyheterna börjar rapportera mot slutet av terminen om hur synd det är om alla gymnasister som får sitt studiebidrag draget.
Tidigare har gränsen varit ganska fast, 20% ogiltig frånvaro så rapporteras man till CSN och i 99% av fallen drar då CSN. Nu är det upp till skolledningen att rapportera, tillsammans med en skriftlig rapport, som CSN har att ta hänsyn till. Det är ju nämligen så att elever sjukanmäler sig själva, trots sin omyndighet, eller så sjukanmäler de sig själva tack vare sin myndighet, eller så sjukanmäls de av föräldrarna eftersom dessa tycker att deras lilla telning verkar trött.
En annan variant är när eleven begärt ledigt i tre veckor för att fira sin pojkväns pappas 50-årsdag i USA men får nej, men föräldrarna tillåter resa i alla fall och tar eleven ur skolan.
Att ta sin unge ur skolan för att spara resepengar eller för att "han/hon ju måste få uppleva något" är en trend som är ganska vanlig bland vissa.
Kort sagt: närvaron på gymnasiet just nu är mycket mycket dålig och det är något som har hänt den senaste tiden. Jag tog studenten för elva år sedan och när jag gick i skolan kom det aldrig på tal att skolka, aldrig. De som faktiskt skolkade var de busigaste av busar och om de skolkade fanns de ALDRIG på själva skolan, utan de låg hemma under täcket och gömde sig (för både föräldrar och andra).
Nu förekommer det elever som helt sonika skiter i att gå in på lektionen, som sitter och spelar kort hela dagen, som trots tillsägelse, indraget CSN, möten och skit ändå struntar i att närvara vid lektionerna och sen när IG- eller streckvarningarna kommer så ringer mamsen eller pappsen och undrar vad i helvete, deras barn har ju varit i skolan?
Men då är det bra att BRÅ har varit i skolan för att berätta vad de tycker är bra, för skolans främsta uppgift verkar vara att hålla ungarna från gatan och att någon vuxen har uppsikt över dem. Det här med kunskap, lärdomar, måluppfyllelse enligt skolverkets planer, inte så viktigt.

Oj, det var inte meningen att orera, kära nån.
Solen skiner idag, fint. Igår var vi på Ikea och köpte ett hyllsystem, en garderob till plutten, en säng till plutten, matta och nattlampa till plutten samt stolsdynor till köksstolarna. J höll på att bryta sönder sitt nyckelben och jag mitt bäcken.
Någon som vill bygga ihop? Helgen skulle passa jättebra. Tack.

Unge

Jag sitter här och väntar på en elev, en elev jag har att göra med hela tiden. Kanske blir det totalt 20 samtal om dagen med den här eleven och han och jag är ständigt i närheten av varandra. Därför blev jag SJUKT FÖRVÅNAD när han nu skolkar från min lektion nu på morgonen.
Jag ska giva honom på moppo, inte bara för detta utan även för följande:
Killen har lite kontakter i den undre världen och umgås kanske lite för nära med vissa fullblodsbusar i stan. Han har skärpt sig lite, men än är det väg kvar. Han gjorde en analys igår av läget på Möllan men försäkrade mig om att jag var säker, det hade han sett till och skulle fortsätta i framtiden.
Han spelade upp en liten dialog för mig:
"Till exempel, om någon av mina polare kommer och ba: 'jag har rånat en brud, hon gick med en kille såhär, han var lång och hon var bred' så skulle jag säga 'kyss hennes skor och be om ursäkt, annars nitar jag dig".
Bred. Ja jävlar, den här ungjeveln märker att jag är på tjocken. På bredden.

I give you...

Dagens skitsnack:

– Det måste få vara upp till varje enskild kommun och skola att avgöra hur tiden för lärare ska disponeras för att nå bästa möjliga resultat. Behoven ser olika ut och lärarna har olika förutsättningar.


SKL vill inte reglera arbetstid och vad den ska innehålla.

En lärare i Korpilombolo, en i Säffle, en i Malmö och en i jävla Vadstena gör ju samma grejer. Inget snack om den saken. Eller tror de att läraryrket är så magiskt att man gör HELT olika arbetsuppgifter från skola till skola?
Vi undervisar, går på möten, handleder elever, går på möten, administrerar, går på möten, planerar lektioner samt rättar. Det är vad vi gör. Visst, det skiljer sig mellan förskola och gymnasium, men jag kan fan lova att gymnasieskolor har likadana arbetsuppgifter.
Det här är bara ett sätt för dem att slippa motivera varför all arbetsplatsförlagd tid numer går till undervisningm och varför all förtroendetid ska räcka till allt annat. För det var ju inte så det var tänkt. Förtroendetiden har arbetstagaren förtroende att disponera över själv.
Där ska grundarbete ligga, planeringsarbete, viss rättningsarbete, sökande efter material och förkovran i det egna ämnet. Inom den arbetsplatsförlagda tiden ska alla möten ligga, kontakter med föräldrar (i alla fall på gymnasiet). Så är det alltså inte nu, och detta leder till att lärare jobbar 45-50 timmar i veckan på arbetsplatsen och ytterligare tid hemmavid med sådant som ska skötas på arbetsplatsen. Så har det blivit, på grund av den icke-reglerade-arbetstiden.
Men det är klart. SKL sparar bra på detta. De har mycket kvalificerad arbetskraft, högt utbildad, som jobbar för sitta-i-kassan-på-ICA-löner under fler timmar i veckan än vad som är lagligt. Och de vet så väl att makten ligger hos SKL. Det finns många lärare. Mister du en står det dig tusen åter. Ännu yngre, med ännu lägre lönekrav, ännu mer arbetsvilliga.
Så kallas dessa för eldsjälar, de som är villiga att göra "det där lilla extra". Om man inte gör "det där lilla extra" då gör man inte tillräckligt.
Om man ska vara så illojal som att skaffa barn eller ha den dåliga smaken att ha en förälder som går bort, då får man nog räkna med att ligga på huggkubben mer kvickt än man hinner göra något litet extra.

Det blir tjatigt kanske för er som inte bryr er, men det här är ett ruttet område i det svenska samhället och nästan det värsta är att det fortfarande cirkulerar en villfarelse hos gemene man och kvinna om att lärare har det SÅ HIMLA BRA och jobbar SÅ HIMLA LITE.

Kolla fakta innan ni uttalar er, det gäller Juholt likväl som varenda jävel. Till och med SKL.
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article14229740.ab

Om det här med jobbet

Varför pratas det aldrig längre om följande problem i gymnasieskolan: när någon lärare av någon anledning blir borta, tas det ytterst sällan in en vikarie. Det andas en inställning om att det läraren gör varje dag inte är så viktigt. Det är helt och hållet dåligt för eleverna. Det är dåligt för kollegorna som måste täcka upp och det är dåligt så in i bomben för den lärare som är borta som därmed rids av stress för att eleverna får svårare att klara sig - och som lärare känner man ju såklart ett ansvar. Annars vore man inte lärare.
Det är helt fantastiskt, hur ett arbete som detta kan ligga på vänt i vecka ut och vecka in. I praktiken finns det inget utrymme för en lärare att vara hemma, ångestfritt. En av mina närmaste kollegor, en av de finaste människorna jag vet går igenom något så svårt som förlusten av sin pappa just nu. Finns det någon beredskap för henne? Nej. Hennes frånvaro kallas "strul" och veckan nu kallas för "strulveckan". Det finns ingen beredskap eller stöttning från ledningshåll. Inte ett pip har kommit därifrån, trots kontaktförsök från min kollega.
Detta handlar om så mycket mer än EN människa som har det jävligt tufft; det är en struktur som bara stinker av lärarförakt. Ett förakt för det som lärare gör och ett förakt för lärares betydelse, från skolledarhåll likväl som kommunalt håll. Det spelar ingen roll hur mycket herr Björklund står och säger att vi ska ha ordning och reda, vi ska ge lärarna verktyg att ordna med detta och lärarna måste uppvärderas, om det inte märks ute på fältet.
En kollega och jag satt och pratade om bil, och plötsligt kläckte hon "men du tjänar ju bra".
Jag tittade på henne med stor förvåning. Hon är tre år äldre än mig, har jobbat ett år färre men tjänar ändå nästan 2000 kr mer än mig. Ändå har hon mage att säga att jag tjänar bra. På mina sex år som lärare har jag kommit upp ettusen kronor i lön. Jag tjänar fan inte bra. Man tjänar inte bra om man som 30-åring och med sex år inom yrket i bagaget inte ens ensam kan bära kostnaden för en gammal skruttbil. Man tjänar inte bra om utvecklingen är 167 kr + per år. Vad är inflationen egentligen? Vad är år inom yrket värda?

Inte ett jävla skit ska jag be att få tala om.
Sverige är ett fint land med fina villkor, men de fulaste av villkor de hittar ni faktiskt inom skolans värld, och det handlar bara om huvudmän som rider på lärarnas plikt- och ansvarskänsla.

Skolan

Förlåt mig, om detta är att göra sig skyldig till snobbism, men då tänker jag göra det helt enkelt. Ibland undrar jag vad i hela världen NI GÖR NI SOM JOBBAR SOM LÄRARE PÅ DE LÄGRE STADIERNA.
Jag ska förklara.
Jag har i princip all grund för min allmänbildning från 1. mina föräldrar och 2. låg-mellan- och högstadierna. Framför allt mellanstadiet skulle jag vilja säga.
Då fick man lära sig saker som höga tal, man fick i stora penseldrag lära sig om geografi, historia, SO, stava och skriva fint. Var ligger Närke? Hur skriver man 205 400 med bokstäver? Hur ser en nötskrika ut? Vem var den här Gustaf Vasa? Vem var den här Einstein? Hitler? Hur stavar man till "alltid/aldrig" och vad betyder "enformigt"? Hur formulerar man sig i ett brev (eller nuförtiden mail)?
Det här verkar saknas hos eleverna på gymnasiet nu. Inte bara de med sociala problem där de kanske inte har haft någon förälder som kan prata med dem lite på engelska hemma eller berätta om John Major (i dessa ungars fall kanske det handlar om Obama eller Merkel). Men de borde väl ändå ha NÅGONTING med sig från år 1-6 och senare 7-9? Eller?
Jag fick ett mail nu från en elev som liknar de som jag så ofta får. "Jag har inte gjort det. hejdå"
Inget hej, ingen förklaring, ingenting. Ok att man inte behöver skriva "Malmö 2012-01-11" i mail, men man kan kanske skriva "Hej Helena. Jag är Pelles elev. Jag skriver till dig eftersom jag har problem med..." usw. Är det för mycket begärt? Det verkar så.
Igår gick jag förbi en elev som höll på med matte, hon frågade om jag kunde hjälpa henne. Matte undervisar jag ju i men jag sa att jag skulle försöka.
Tjejen satt alltså med ett tal "216 300" och sa "hur gör man?". Uppgiften var "skriv följande tal med bokstäver".
Jag bad henne berätta vad hon trodde, hon svarade "etthundramiljonernåtnåt?"
Hon hade ingen aning, inte ens någon ledning av att den första siffran var en tvåa.
Så jag tog mig tre minuter, höll fingret för de tre vänstra siffrorna och frågade vad det stod. Sen blottade jag också sexan, hon kunde svara, blottade även ettan och hon kunde svara. Jag tog bort fingret helt och hållet och hon kunde "tvåhundrasextontusentrehundra".
Nästa tal, hon försökte själv på samma sätt och löste det. Nästa igen och nu gick det som ett rinnande vatten. Men det här tar så otroligt lite tid åt gången, men är så väldigt elementärt. Lite tragglande av stora tal v 34-44 i åk 4 så sitter detta sen.
Men det kan ju inte ha gjorts.
Häri ligger min snobbism.
Vad gör man egentligen? Om man inte pratar om Närke, Viskan, Lagan, Nissan och Ätran, om hundratusental, om Hitler och om Gustaf Vasa, vad gör man då? Hur kommer de vidare? Hur klarar de högstadiet?

Ibland har man bara sådana här dagar, och idag har jag en sådan, en annan dag ska jag berätta om de elever jag har som är fantastiskt grundade från tidigare skolgång.
Det var bara nu som det hisnade.

Lärare vs. lärare

Jag läste ett inlägg i en blogg häromdagen där författaren var arg därför att de tyckte att gymnasielärare såg ner på övriga lärarkåren och att de var fräcka som tjänade mer än andra lärare och tyckte att det var ok.
Ok.
Hur ska man bemöta detta och samtidigt vara politiskt korrekt? Jag vet inte. Jag vet inte tillräckligt mycket om förskolevärlden för att uttala mig om vilka kvalifikationer man behöver ha som förskollärare, men jag har ju gått i grundskolan och minns hur det var.
Megaviktigt. Det lägger grunden till allt, allt, allt allt lägger år 1-9 grunden för. Man lär sig läsa, räkna, förstå, få allmänbildning om världen och inte minst känna sig trygg och förstå det sociala ute i världen. Jag minns min grundskoletid väldigt, väldigt väl och jag är tacksam som bara den för att den var fin.
Vad ska man gå ge pengar för? Detta, eller hur avancerade kunskaper man måste ha som lärare?
Ingen kan väl bestrida att det är svårare matte på gymnasiet än i fyran? Ska det ge mer lön? Jag vet inte. Det är lite dubbelt, för gudarna ska veta att det är himla mycket värt att vara pedagogiskt duktig. Man kan ha en nobelpristagare på sina fysiklektioner men ändå inte ha ut ett skit av det, men kanske en person som aldrig har gjort andragradsekvationer på sin matte i trean men ändå nå sin fulla potential just då...
Utbildning då. Är utbildningen lika lång? Jag har för mig det. När jag läste mina sista 60 p (gamla poängen) som sydde ihop påsen och gjorde mig till behörig lärare läste jag tillsammans med blivande lärare för alla stadier, inkl. förskollärare.
Det må jag säga, mer trams än dessa 18 månader har jag aldrig varit med om. Jag lämnade in uppgifter utan att öppna fler än kanske fyra böcker totalt. Det var bara att bullshitta.
Så det som lärarhögskolan gör, ger jag inte mycket för. Kanske är det bättre på andra orter, jag hoppas det.
Men om svårigheten i studierna ska ligga till grund för lön så är det ju rimligt att gymnasielärare får mer betalt. För att bli gymnasielärare i svenska som jag är, måste man läsa detta ämne i två år. Inte uppblandat med något annat utan i två år. Rätt så avancerad nivå alltså. Detsamma gäller samhällskunskap. Historia räcker med ett och ett halvt, och det gäller de flesta andra ämnen som ger gymnasielärarbehörighet. Jag har alltså pluggat ett tag, och utöver det som är kopplat till lärargärningen har jag läst en del annat också. Så jag är kvalificerad, alla gånger. Borde jag då ha högre ingångslön än någon på en mindre avancerad nivå? Marknaden säger det, även om det bara handlar om någon hundralapp. Det är synd att den pedagogiska och didaktiska delen på Mah var så värdelös... som skrivet, förhoppningsvis är den mer avancerad på andra ställen.

Men vad ska avgöra ingångslönen om inte utbildningen, undrar jag? Dock är det ju inte riktigt så... J har pluggat kortare tid än jag men arbetsgivare i hans skrå är villiga att betala sina anställda ungefär det dubbla mot vad jag får. Det är mer värt med vissa grejer helt enkelt.
Därmed inte sagt att det är bra, men det är något värt att diskutera.

------------
Jo, jag läste mina ämnen i Lund på Lunds universitet. På ett universitet som var ytterst seriöst och allvarsamt. Några av de jag sedan gick med det sista året (på distans tack gode gud) hade läst alla sina ämnen på Mah... även där var det en viss kvalitéskillnad, märkte man. Jag låter snobbig som fan, men det kan jag gärna göra om det gäller att kritisera Malmö högskola och premiera Lunds universitet. Det är rätt stor skillnad där och det är synd om dem som inte får kvalité i sin utbildning.

Don't even...

Jag läste mitt förra inlägg och gjorde så som jag brukar göra, nämligen försöker läsa det med någon annans ögon. Jag behöver inte säga vems ögon jag satte på mig nu, men jag hörde hur det ringde i huvudet, gnällandet om att lärare har det så bra med lov och hej och hå. LYLLOS OSS.
Nu vill jag klargöra en sak en gång för alla och jag hoppas att så många som möjligt läser det här inlägget, för det här missförståndet som verkar råda om att lärare har så himla fördelaktiga villkor måste bort snabbt som bara fan. Jag har hört ryktas om att det var fint som bara den på 80-talet och tidigare, men jag kan lova, det är inte fint nu. Lov eller inte.
Såhär fungerar det.

En lärare har 194 a-dagar, alltså arbetsdagar. Varken fler eller färre. Blir de fler, p.g.a. oförutsedda händelser är man som lärare berättigad till riktigt fet ersättning. Tyvärr vet inte många lärare de, och de tänker att det är skitsamma. Synd.
Under dessa 194 a-dagar ska 1360 arbetstimmar fördelas. Det är alltså verksamhetsförlagd tid. Det blir lite mer än sju timmar per dag. "Åh shysst" tänker någon, "jag jobbar faktiskt ÅTTA timmar per dag." Jo, så är det ju, och har en 40-timmars lång arbetsvecka. Skillnaden är att lärare har 35 timmar per vecka som de måste vara i verksamheten, sen ytterligare tio med förtroendetid. Förtiofem timmars arbetsvecka är det alltså tal om, och eftersom AD i en dom i våras bestämde att det är ok för en arbetsgivare att ge sina lärare hur mycket undervisning som helst inom dessa 35 timmar betyder det att allt övrigt i praktiken ska göras på dessa tio timmar. Sånt där oviktigt ni vet, som rättning och kontakt med föräldrar och möten, möten, möten, möten och möten.
Men, det är ju fem timmar fler än vad lagen i Sverige tillåter?
Jo. De där fem timmarna får vi tillbaka under tre veckor på sommaren och ytterligare några "arbetsfria måndagar till fredagar" som lovdagar egentligen heter. Vi har alltså fem veckors semester, som alla andra, sen ett antal dagar som vi jobbat in genom att jobba fem extra timmar varje vecka under året.
Det är alltså inte tal om någon extra ledighet eller annat trams, det är tid som man som lärare har jobbat in.
Det här avtalet gör det möjligt för arbetsgivarna att betala ganska lite i lön. Inte alls ovanligt är att en person som utbildat sig i fem-sex år tjänar 22-23 000 i månaden. Jämför gärna det med andra yrken som kräver så lång utbildning, och jämför det sedan med yrken som kräver noll dagars utbildning och där arbetstagarna har noll kronor i studielån. Själv betalar jag 1200 kr per månad i studielånsamortering och räntebetalning. Den skulden blir jag av med någon gång kring min sextioårsdag.
Skulle någon komma på något så galet som att verkligen införa semestertjänst för lärare, skulle ingen kunna motivera att lärare tjänar 10 000 kr mindre per månad än de på samma utbildningsnivå.
Så det finns fördelar (kanske) och nackdelar (kanske) men såhär ser det ut.

Så inget tjafs om att lärare har det så bra och är så gnälliga. Så jävla bra har vi det inte, och strejkar vi är det inte kommunerna som får betala utan eleverna, och vi vore inte lärare om det inte var omöjligt för oss att låta det hända.
Om det BARA var kommunerna, och i förlängningen staten, så kan ni tro att det hade strejkats ganska friskt direkt efter Sollentunadomen, för den var fantamig spiken i kistan för arbetsmiljön. Bra gjort AD.

Dagens nyhetskommentar

Nyheter denna morgon, återigen ska jag ge mig på att kommentera.
Det berättas om hur Skolinspektionen rättar om nationella prov. Hur de gör det just nu och hur elever som tidigare fått MVG nu fått IG.
Först: Skolinspektionen rättar inte dessa prov, det är lärare anställda av Lärarförmedlarna som till vardags jobbar som lärare ute i skolor i landet. Dessa lärare är alltså inte anställda på Skolinspektionen och sittandes där på ett kontor med denna arbetsuppgift.
Vidare rättas de inte alls just nu, de rättas mellan januari och maj 2012, och nu är det såvitt jag vet november 2011.
Sen, det här med elever som fått MVG och sen IG det är en sanning som behöver förtydligande för gemene man som inte varit i denna sväng förut.
Det finns en matris som man följer när man rättar de här proven. Man måste uppfylla det som står på G-nivån för att kunna nå till VG-nivån och så vidare. Man ska skriva en riktigt bra uppsats (för det är uppsatserna det handlar om när det gäller svenska åk 9 i alla fall, läsförståelsen är alldeles för strikt för att misstag ska kunna göras) för att vara påtänkt på MVG. Då ska den i princip kunna fungera i skarpt läge. Är det tänkt som en artikel ska den kunna publiceras imorgondag och säg den skribent som kan åstakomma en sådan på rak arm? De är inte många. Men i alla fall, så bra ska den vara. Det kan vara så att en elev har skrivit en så strålande artikel, språket är perfekt, dispositionen är perfekt, avvägningen är perfekt men eleven har missat uppgiften bara lite lite.
Då blir det en bedömningsfråga. Har eleven verkligen gjort uppgiften? På skolan där jag jobbar har vi låtit SvB-nationella cirkulera kring flera svensklärare och mellan oss råder det också oenighet. Det hände att jag lämnade ett prov till en kollega med en stor kommentar "Har han gjort uppgiften?" nästa kollega fick säga sitt och nästa sitt. Så har det helt säkert gått till här. En lärare ute i skolan har ansett att uppgiften är genomförd och en kontrollrättande lärare har ansett att uppgiften inte är det, därav den stora skillnaden.
Det HANDLAR INTE OM ATT LÄRARE ÄR DÅLIGA så som så många så gärna vill sprida ut i världen. Det är inte som om det är Skolinspektionen som har gjort proven, och sitter med facit och som nu rättar enligt detta facit.
Proven görs av Göteborgs universitet, de granskas av Skolinspektionen, lärare rättar, lärare kontrollrättar och nyheterna får det till att lärarkåren är undermålig.
Lärarkåren är inte undermålig. SKL är undermåliga.
Så var det med den saken.

Galenpanna

Ny utbildning idag. Det har varit lite tätt mellan dem nu i det senaste. Oklart varför. Men det är bra, för det ger mig en stunds sovmorgon och en stunds slapphet på morgonen, jag ska nämligen inte så långt och det är en halvtimme senare än vanligt.

Igår fick jag lära mig en sak som jag inte kände till, men som jag trodde att jag kände till. Jag har ju alltid trott att den här magiska gränsen för att få behålla skolpengen för varje elev är den 15 september. Jag har lärt mig att efter det datumet är det skitsamma om en elev slutar, skolan får ändå elevpengen och har denna resten av året. Men så är det inte. Förvaltningen kollar av varje månad och om en elev har slutat så dras dennes skolpeng omedelbart in.
Inte så konstigt tänker ni, man behöver ju pengen för den eleven och är den inte kvar så behövs inte pengen.
Men det är inte så enkelt. Det finns nämligen ingen anställningsform som heter "så länge det finns elever" och det finns inget hyresavtal med det villkoret heller. Man kan inte skicka tillbaka licenser eller böcker bara för att elever har hoppat av, utan man sitter där med sina beställningar i alla fall året ut. Och då är det läsåret vi pratar om. Man anställer ju lärare terminsvis eller årsvis och det är ju fint och bra, men budgeten beräknas per kalenderår och då, när kalenderåret börjar, i JANUARI, kan man inte veta hur många elever som ska söka, hur många lärare som kommer att behövas, hur mycket material eller lokaler. Såhär är det och har varit sen kommunaliseringen och kommer nog fortsätta att vara.
Jag frågade igår varför det inte är ramaskri kring detta, men det var tydligen inte alls aktuellt.
Varför är det inte ramaskri? Det är ju helt sjukt. Alla borde ju vilja att det inte ska vara såhär, dels det där med räkneskapsåret och dels det där med att pengar dras in där de inte kan dras.
Det borde väl ligga i allas (läs förvaltningen) intresse att skolan är välmående? Eller vad är det man siktar mot egentligen? Plusminusnoll? Goda resultat för eleverna?

Kom sen och fråga varför det ser ut som det gör i skolorna.

Om att beivra

Ok. På en skola i Örkelljunga har några elever betett sig illa. Skolans personal har lutat sig på sin likabehandlingsplan och vill inte att det ska hända igen. Så de tar dessa elever och säger åt dem att de kommer att få sina raster på en annan tid än de andra. Det är ett sätt att stävja "våld och mobbing" säger skolan. Föräldrarna till några av eleverna har anmält det hela. De menar att förfarandet är kränkande och de vill att det ska utredas ifall det är lagligt.
Jag tror att man kan kalla vilket straff som helst för kränkande. Det ligger liksom i straffets natur.
Om man får kvarsittning så är ju det kränkande, för de andra får ju gå. Försittning, samma sak. Göra om läxan för att man har fuskat, ja det är ju kränkande det också, man får ju råka ut för något som ingen annan eller i alla fall inte alla andra gör.
HELA POÄNGEN MED FÖLJDER ÄR JU DETTA.
Men sen kan det ju vara så att föräldrarna inte tycker att deras telning har gjort något fel och då förstår jag att de blir upprörda.
Jag vet inte tillräckligt för att säga att jag vet att skolan har gjort rätt eller att föräldrarna har gjort rätt, men jag vet att om det är så att eleverna har betett sig illa, på gränsen till mobbing och våldsamheter, då tycker jag att det var ett adekvat straff och föräldrarna borde stötta skolan istället för att curla, curla, curla för ungen som nog löper risk att växa upp och bli en odåga.

Nu går skam på torra land

Ok. Jag har släpat hem ett paket som vägde as. Inte vet väl jag vad det vägde, jag vet bara att jag var tvungen att stanna fem gånger och skaka mina armar samtidigt som jag höll upp kartongen med benet mot en husvägg eller en papperskorg. Tidigare har jag sagt att sånt händer inte på Möllan, här får man alltid hjälp, jag har alltid fått hjälp när jag asat på grejer här.
Men inte nu. Nej nej. Ingen ville hjälpa mig och det kan ha att göra med att jag inte bad någon om det heller. Jag hoppades att jag skulle stöta på någon av mina elever och be denne hjälpa mig, men jag gjorde inte det och fick bära skiten hem själv.
Kartongen innehöll en månadsförbrukning av min mat och jag hade kunnat få den hemkörd och uppburen till kylskåpet om jag ville, men jag skulle ju jobba och kunde inte det.
Vilken arbetsdag jag har haft sen. Tre elever skulle jag ha, två kom, men samtidigt och en kom inte. Sen skulle vi på en föreläsning som gjorde mig så förbannad att jag drabbades av hjärtklappning.
En gubbe står på fullt allvar och undervisar OSS i det här med internet, som ju är det senaste, och Facebook och iPhones. Han säger på FULLT JÄVLA ALLVAR att det är rätt av eleverna att klippa och klistra från nätet och att allt annat är förlegat. Han säger också att lärare är dåliga därför att de aldrig har varit ute i verkliga världen och de är bara gifta med lärare dessutom. Ingen vuxen förstår en ungdom och by the way, framtiden är iPads, iPhones och PC-datorer där man kan visa nymodigheter som Facebook, Youtube, Twitter och fan vet.
Människan måste ju ha varit lobotomerad. Jag var så arg att jag fick farligt högt blodtryck där ett tag. En kollega räckte upp handen och frågade var kunskapen kommer in i det hela. Gubben svarar att han visst har haft med ordet i sin föreläsning, alla frågar var och han menar att det var när han sa "när skolorna inte har kunskapen". Jag mumlade "med en negation då eller?" innan han kom på vart det var och ja, med en negation.
Sen räckte jag upp handen och frågade honom hur han fick ihop det när han sa att kunskap var helt fel och att eleverna samtidigt skulle klippa och klistra, och inte tänka själva.
Då menade han att MAN JU VISST TÄNKTE SJÄLV NÄR MAN KLIPPTE OCH KLISTRADE.
EH?
Va?
Någon räckte upp handen och sa att det kanske är ganska typiskt för en person i hans ålder att vurma för de sociala medierna som om de vore nästa stora grej men att han inte insåg att vi redan jobbade med det och inte var så överdrivet imponerade efter ett bra antal år.
På vår skola jobbar vi bara i projekt, lärarna samarbetar hela tiden kring en slutprodukt och eleverna använder datorer hela tiden, de har MACAR sig tilldelade från dag ett på skolan.
En mac är en stor iPhone, med tangentbord.
Böcker är på väg ut, så dessa får man inte använda. Man kan dessutom inte klicka i en bok.
Alltså jag var på väg att resa mig. Till höger om mig hade jag två kollegor som inte var lärare men som väl såg min ilska och satt och fnissade åt hur arg jag såg ut.
Man undrar ju för fan hur i hela världen den människan kan fortsätta att sko sig på gammal skåpmat? Snart har han väl nytt material som handlar om att vi måste vara snälla mot varandra nu när samhällsklimatet har hårdnat då två plan flugit in i två stora hus i New York.
Herregud.

Efter denna föreläsning skulle jag gå och hämta mina nya byxor som hade lagts upp (med 15 cm!). Det slutade med att jag fick med mig två par byxor och en kjol. Fy fan. Men det känns bra. Här såklart.

Så var det avgjort

AD dömde till fördel för SKL:s tolkning. Det finns visst utrymme för att undervisa så mycket som arbetsgivaren tycker. Punkt.
Roligt att notera är att antalet undervisningstimmar per år som ligger på de lärare som anmälde förfarandet är färre än de som gäller för oss på vår skola, och vi anmäler inte.
Vi har väl inte tid.

Det ligger någon himla "lärare är så gnälliga, de har ju sommarlov och skolmat, vem har det i övriga världen?"-mentalitet hos politiker och omgivning.
Varsågod: ta min skolmat, ta sommarlovet men ge mig en lön som motsvarar den tid jag utbildat mig. Låt se nu, jag har utbildat mig lika länge och i vissa fall längre än en ingenjör. Vad tjänar en ingenjör? Jaa... ingångslön för en ingenjör är ungefär 27 000-28 000 kr i månaden visar en snabb googling. Ingångslön för en gymnasielärare, och nu skämtar jag inte, är 19 500 kr per månad. Man ska ha jobbat bra jävla länge och vara till åren kommen för att börja närma sig de där summorna.
Så ta mitt lov för helvete. Det gör ingenting. Ta skolmaten också, den kostar för övrigt 70 kr per portion, så den "får" vi inte. Det är lugnt. Ge mig 10 000 kr/mån mer i månaden så ska jag gladeligen jobba så mycket som SKL verkar tycka är jättejättefint.

Dagens tema

Jag kanske ska fortsätta på min inte så konstruktiva kritik-morgon.
Snälla snälla folk, kan ni lära er skillnaden på apostrofer och accenter?
Det här: ' är en apostrof som man använder när man skriver ihop engelska ord t.ex.
Det här: ´ eller ` är en accent som man sätter ovanför bokstäver, typ som i "idé".
Väldigt, väldigt, väldigt många, folk som annars behärskar skrivandet till fullo, använder ´ i ord som isn´t och didn´t.
SLUTA MED DET. Jag blir galen. Så svårt är det inte.
Denna: ' är en väldigt bra liten grej som bör användas. Ser inte alla att det ser bättre ut med doesn't snarare än doesn´t?

Det kanske får vara dagens tema idag: irritation.
På nyheterna rapporterar de om lärares arbetstider och hur SKL tycker att det inte finns någon gräns för dem när det gäller att fördela arbetsuppgifterna.
En liten fråga då:
Lärara har 45 timmars arbetsvecka. 10 timmar av dessa är förtroendetid där planering, rättning och organisering ska finnas (enligt avtalet). Men SKL är beredda att bestrida detta. De vill att man ska undervisa 45 timmar i veckan. Vad blir det för undervisning om man inte får planera den? Vad blir det för elever om deras alster aldrig får rättas och responsas på?
Vad blir det för lärare om de ska stå på sina fötter och undervisa, oförberett, 45 timmar i veckan?
Jag förstår att ni vill spara pengar, kära kommuner, jag förstår det. Men förstår ni att till och med de hunsade humanisterna kommer att se sig om efter nya jobb, om de hinner innan de blir utbrända?
Förstår ni vad kostnaden för sjukskrivning kommer att bli? Eller hur många 80%:are arbetsgivaren kommer att behöva förhålla sig till, därmed anställa fler folk och betala mer i sociala avgifter.
Man kan inte pressa folk hur långt som helst, det går inte för då blir resultatet skit och helvete. Det kanske kan gå för sig när det handlar om att bygga bilar eller tillverka pussel, men när det handlar om våra snorungar, de som ska bli får framtid i den här kunskapsstaten, då undrar man ju.
Man undrar varför inte staten tar sitt ansvar och tar ifrån kommunerna ansvaret för skolorna NU. Kommunerna sparar, för de måste spara, de FÅR inte gå back och rör sig med i sammanhanget pyttelite pengar. Staten har råd att sitta still i båten, staten har råd att ge lärarna centrala och acceptabla avtal.
Kommunen har det inte.
Är det så svårt att fatta, Göran?

Uppåt väggarna

kan ma godkänna en elev skriver som nu jag undra däfö at vi ha en som skriverr ecat lika har fat g från skolan skolan hette europaport och ha kyrka jag tycka konstit och ja skule vilja anmääl till skolinspekjonen.

JAG SKÄMTAR ALLTSÅ INTE.

Där uppe frågar jag mig, utan punkt eller något annat skiljetecken, utan stor bokstav, utan en känsla för tempus för fem öre, utan att särskilt många ord är rättstavade: hur i hela helvete Europajävlaporten, en pingstkyrklig skola här i Malmö, kunde släppa igenom en elev och ge denne godkänt i ALLA ÄMNEN.

Det är inte ok. Förlåt gud, men här tappade du dig grovt. Vad ska man göra om man är svag som en 9-åring men får snälla G från grundskolan så att man får söka till gymnasiet? Ska vi anpassa Svenska A, B, C, Engelska A, B, C, Matte A, B, C så att de passar en elev på lågstadienivå?

Det är inte ens möjligt om vi hade velat det. Vi är inte kompetenta. Ingen av oss kan kursplanen för åk 3 på grunskolan. DÄREMOT är vi grymma på kursplanerna hos oss och där ska man kunna hantera sådana saker som analyser, man ska kunna tänka själv, man ska kunna dra egna slutsatser, man ska vara självständig. Det står inte att man ska kunna skiljetecken och stor bokstav, för det utgår planförfattarna ifrån att man redan har lärt sig, i ettan, tvåan.

Jag skulle vilja anmäla den här skoljäveln. Jag skulle vilja hänga ut de idioter offentligt som godkänner en elev i engelska som översätter meningen "hon gick på skolan i Lund" med hjälp av Google Translate så att svaret blir "she gone on school in grove" och inte reagerar på det svaret.

Eller de i matte som tycker att det är helt ok att eleven inte kan 10+2 i huvudet.

Men jo, de har skickat med en brasklapp där de dillar något om minnesproblem så glosinlärning kan vara svårt. Var i helvete i läroplanen står det som ett betygskriterium att de ska kunna glosor? Det är väl det minsta problemet.

Kan ni fatta detta?
Jag kan det knappt.

Måndag den fjärde

God morgon. Nu är det måndag morgon. Aldrig är väl veckan så lång som nu, alla dagar kvar. Jag tror dock att den inte kommer att bli så blodig. Jag har ingen kör på onsdag, inga tvättider eller annat jobbigt, jag tror inte att ja ghar allt för många långa dagar... men vi har ett hemskt möte som stundar. Det är alltid livat.

Nu är det bara elva dagar kvar till påsklovet och Warszawa. Nice! Jag längtar. Helgen har dock varit dålig ur sjukdomssynpunkt, så jag hoppas att det ska läka ut till Warszawa och påsken. Jag hoppas också att något ska hända med mina jobbansökningar, eller att det ska komma ut andra jobb som jag kan söka.

Under tiden kan ni roa er med att lägga 40 minuter på den här mastodontartikeln:

http://www.dn.se/kultur-noje/sa-vandaliserade-kommunen-en-skola

Vakt

Jag sitter just nu och vaktar ett nationellt prov. Det är livat. Jag gillar inte sådana här situationer för eleverna och det sa jag på intervjun igår också. Det stjälpte mig kanske, men jag kan inte ljuga om det. Jag ser inget självändamål i examinationsformerna som innefattar svår press och mycket tvång. Det finns en hel del elever som låser sig i en sådan situation och vad händer då med den formativa bedömningen som jag ska göra under hela kursens gång ifall man komprimerar den till en stund på en fredagsförmiddag?
Men visst, np är någonting annat. Det ska tjäna till statistik och löneläge för lärare och skolans status och allt vad det månde vara. Jag tycker dock synd om eleverna.
Det gör jag också trots att jag alltid excellerade i sådana här situationer när jag själv gick i skolan. Det blev alltid grymma resultat för mig, jag blev färdig snabbt och gjorde nästan allt rätt. Kontentan av det är inte att jag är bättre än någon annan utan bara, helt enkelt, att jag hade det lätt för mig i skolan. Somliga har det och dessa måste få gå så långt som universum sträcker sig. Andra har mycket svårt för sig i skolan och dessa måste också få gå så långt som universum sträcker sig, men kanske med andra saker eller på ett annat sätt.
UTAN ATT LÄGGA NÅGON VÄRDERING I DET
Jag är full av beundran av människor som är grymma på sina saker, för det mesta här i världen är de flesta bättre än mig på.
Jag kan inte sy i en knapp, jag kan inte sätta ihop en Ikeamöbel (utan sammanbrott), jag kan inte springa jävligt snabbt, jag kan inte skapa konst med mina händer, jag kan inte laga en bil, cykel, motor, panna, spis, ugn..., jag kan inte städa som folk, jag kan inte klämma och känna på en människa och hitta lindring för eventuella psykiska eller fysiska bekymmer, jag kan inte klippa hår, jag kan inte ta fast bovar och banditer, jag kan inte bedöma om någon är en bov eller en bandit. Jag försöker att inte fokusera på sådana saker, för vad tjänar det till?
Jo, om man vill förbättra sig. Om man vill lära sig att springa fort och långt eller sy i en knapp eller bygga en Ikea-möbel, då kan man gå in för det, om man har lust.
Alla de här exemplena är bara där för att illustrera hur fantastiskt okunnig jag är, trots att jag excellerade på alla prov och uppgifter i skolan (förutom slöjd och då framför allt syslöjd där jag orsakade mången skrattkramp hos mina klasskamrater och säkert också lärare med mina alster).

Ibland måste man utsättas för sådant som man inte gillar eller är bra på, men jag undrar, måste salsprov vara en sådan sak?