Visar inlägg med etikett operation. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett operation. Visa alla inlägg

onsdag 19 oktober 2011

Tänka sig

Hon har inte skrivit något mer, Ribbing. Det är verkligen oklart varför hennes svar var så himla syrligt och jag tycker verkligen att hon hade fel i sak.
Jag var snäll i mitt svar, men precis som K skriver så menar ju MR också att det är ok att låtsas som inget så länge flickvännen inte själv säger något - alltså föra bakom ljuset.
Det är bara konstigt alltihopa, men en kommentator skrev något efter mig som var klokt: nämligen att det hela handlar om att vara en bra värd, trots att många (inkl. Ribbing) verkar vilja diskutera hur man är en bra gäst. Den stackars flickvännen sitter någonstans nu ute i Sverige och har blivit sågat med fotknölarna för något som hon inte har gjort. Hon kanske var ute på en promenad och i förbifarten nämnde att hon ogillade lamm och har efter det blivit anklagad för att vara en dålig gäst.
Det kanske är jag som är flickvännen? Jag äter inte lamm. Inte för att jag tycker att det är "superäckligt" utan på grund av att jag tycker att det är magstarkt att äta sådana små söta som jag lekte med när jag var liten.
Men tack för era åsikter och kommentarer, de gör mig väldigt glad.

Och alla andra kommentarer också som jag har fått de senaste 48 timmarna. GLÄDJEN! Tack.

Den här operationen stundar, antar jag. Hälsodeklaration är inskickad och jag inväntar nu något som jag hoppas kallas samtal, innan det blir av. Jag behöver veta vilka följder som kan komma, hur länge jag blir our of order, vad exakt som kommer att göras och statistik kring hur lyckat det är. När ska den göras, dessutom? Fan vet. Jag vill inte ha den över nyår, men om det står mellan nyår och min 30-årsdag så antar jag att nyår är bättre... eller? Jag vet inte. Helst vill jag inte offra någon av de där dagarna, men nu är det skarpt läge, jag KAN inte äta, när det här är gjort. (Under tre månader)

Nåja. Nu har jag lyckats hålla fingerlåda i snart tio minuter och det har hållit mig vaken i tio minuter. Hur jag ska klara den här dagen, det vete fasen. Jag kom i säng 00.32 faktiskt och är ganska stolt över det. Det såg ut att gå mot vinst för Williams så vi stack innan vad som hade kunnat bli hans sista frame. På det viset undvek vi garderobskö, komma-ut-kö samt allmänt sena tåg. 23.30 gick vårt tåg och trots all info om motsatsen fick vi åka hela vägen från Huvudbangården i Köpenhamn till Triangeln i Malmö, promenix hem, J i soffan med mandlar och jag i sängen med stängda ögon. Men hej vad trötta de här ögonen är. Det är sådana här stunder man tänker att man kanske ändå ändå skulle återuppta det här kaffedrickandet. Men nej. Nej nej. Jag får lida.

O, en socialchef på televisionen som säger "risktänkande" istället för "risktänk". Bra socialchef.

[Edit: hon övergick till att säga "risktänk" sen.]
[Edit 2: en person hämtade ut sin jacka samtidigt som oss, en småväxt person. Tjejen i garderoben pratade babyspråk med honom, trots att han såg ut att vara i 30-årsåldern. Hon gjorde inte det med J, trots att han också ser ut att vara i 30-årsåldern. Fast det är klart, J är två meter lång, då MÅSTE han ju vara vuxen.]

torsdag 1 september 2011

Fri som en fågel

Ok. J har inte åkt än, men jag var tvungen att ändra räknaren nu eftersom den VAR PÅ NOLL! Så det fick bli att han kom hem igen efter sin uvesaresa.

Men ni fattar ju vad det innebär att räknaren VAR PÅ NOLL. Det innebär att jag imorse, precis som vanligt, tog av mig dräkten när jag gick in i duschen och sen när jag kom ut gick jag och satte på mig vanliga kläder, DIREKT PÅ HUDEN. Det känns väldigt trevligt (och lite ont). Jag vet inte vad jag ska göra riktigt med min nyvunna frihet. Ärligt talat gör det än lite för ont för att jag helt avslappnat ska känna att jag kan ge mig ut och springa. Men jag kan i alla fall byta om till träningskläder nu och bli lite svettig... till skillnad från tidigare då min svettighet svettade ner dräkten. Jag ska lura på vad jag först ska göra. Det lutar med slagsida åt att bada badhus. Åh som jag älskar att bada och simma.

Det är sol ute. Fascinerande. Hur fungerar det? Ska jag kanske vara barbent? Nej, nu ska vi inte springa iväg med oss själva. Barbentståget har nog gått för mig detta år.
Men det gör inget för idag är ingen vanlig dag, för idag är min första ingen-dräkts-dag, hurra hurra hurra.

Nu är det bara ätandet kvar. Det datumet sammanfaller med det då J kommer hem. Det är bara att vänta.




Benen i tunna strumpbyxor.

onsdag 31 augusti 2011

Stöld med berått mod

Jag är fortfarande trött, men det går säkert över efter promenaden till jobbet.
Idag skulle det ha varit ett möte. Ett möte som är ofantligt viktigt för mina arbetsuppgifter. En kallelse skulle komma, men när jag var inne igårkväll och kollade hade jag ingenting i kallelseväg. Allt jag hade var ett mail från en av vaktmästarna som hade fått sin fralla snodd. Han var inte glad.
Jag kan inte förstå hur sådant kan ha gått till. Kan någon verkligen ha snott den? Gått dit, sett den, tänkt att "jag vet att det är någons, men jag tar den ändå för jag är hungrig". Jag kan inte tro det. Det måste vara så att någon antingen har städat bort den för att den har legat framme, eller så har någon trott att den var allmängods eftersom det ibland finns frallor i köket efter utflykter och särskilda händelser. Igår hade ettorna varit på utflykt. Jag tror på misstag. Jag tänker också att man kanske inte ska ha sin fralla liggandes framme som om man var hemma hos sig? Jag har grejer på jobbet som jag äter, men dessa förvarar jag i skåp och kylskåp. Jag utgår ifrån att ytorna i köket är allmänna och där ska man inte förvara något. Nu vet ju inte jag förstås om den här frallan var framme, den kanske var i den mörkaste gömman i ett skåp eller en låda... men jag tvivlar.
Notera hur stor plats den här frallan har tagit i mitt liv. Det är ju inte riktigt proportionerligt.

Idag är sista dagen med dräkten. Jag har tvättat och tagit på mig den för sista gången. Ikväll lägger jag mig med dräkten på, men när jag vaknar imorgonbitti och duschar, då åker den inte på sen. Aldrig mer.

Nu: arbeit.

tisdag 30 augusti 2011

Trött




Trött öga.

Jag tvättar dräkten för sista gången ikväll. Sista dagen imorgon. Ord kan inte beskriva lättnaden. En dag och två nätter. Whoha!

måndag 29 augusti 2011

Måndag morgon

Ojijoj folk. Det är idag, imorgon och i övermorgon kvar på dräkten. Jag vet ingenting som har gått så långsamt... möjligen de där 16 veckorna. Det var segt.
Jag vet inte om dräktens avtagande kommer att innebära att jag får sova bättre, men jag hoppas det för inatt har det inte varit festligt. Jag har vaknat lite då och då och frusit och haft mig, det är väl inte så farligt tänker man, men nu när jag sitter här känner jag att jag är tröttare än den tröttaste tröttisen. Mina ögon känns som döden, kroppen som döden, det enda som egentligen håller mig uppe är den här dräkten, och det var väl fint. Eller nåt.

J ska upp nu för att tvätta, så han lär också vara trött. Vi kommer nog att somna som värsta småbarnsföräldrarna i soffan i eftermiddag.

Jag har verkligen ingenting mer vettigt att komma med. Förlåt för det.

fredag 19 augusti 2011

Om dagar

Den uppmärksamme märker helt säkert att dagarna till dräktjävelns avtagande har minskat. Det är därför att jag och J har räknat lite och kommit fram till ett annat datum. Jag har ju haft två månader i huvudet hela tiden, därför att jag har fått veta åtta veckor. Så jag tänkte 7 sep, eftersom operationen gjordes den 7 juli. Men jag tänkte fel, för både juli och augusti har 31 dagar så det blir istället den 1 sep. Detta när man räknar exakt åtta veckor och DET GÖR MAN.


Sen kan jag meddela att jag är ett pucko. Hur tror ni att detta ser ut för ungarna på utsidan?
Godmorgon.




torsdag 4 augusti 2011

Dräkten och läppar

Sitter och smäller av i värmen p.g.a. min dräkt. Den är typ 10 mm tjock och svart. Håller värmen bra, jajjamen.



Sen är det så störigt att skrevhålet är bredare än trosorna. Det glipar således. Om någon skulle råka se detta (jag har av ovan angivna skäl inte långbyxor på mig idag) så skulle de ju inte fatta vad de såg och tro att det var the mother of all blygdläppar eller nåt. Men det är alltså oftast låren, eftersom dräkten är för lång och glider ner. Det gör underverk för självkänslan när xl sitter som ett andra skinn (utom mellan benen).

Snart ska jag till sjukgymnasten och det är bra. Jag kan inte sitta utan ryggstöd utan att det gör ont och efter gårdagens eskapader känns mina fötter som bly.

Men en bra sak idag är att jag har fått matleverans. Till dörren. Excellent.

Location:Lilla Nygatan,Malmö,Sverige

måndag 1 augusti 2011

Zu Hause

Några bilder, tills jag får inspiration igen.



Lilla Selma.







Inte så farligt längre.




Ute i solen med dräkten.




Myggbett.




Ska bli en sån där.


torsdag 21 juli 2011

Ett blåmärkes utveckling

Orsaken till mina fortsatta restriktioner.




Dag 2




Dag 4



Dag 5




Dag 7



Dag 8




Dag 9



Dag 10




Dag 10


Dag 11



Idag


ÅH! #¤%&&%¤¤#½&/

OK. BAKSLAG.
Allt det här tjafset om att jag skulle få ta av mig dräktjäveln, att jag skulle få träna, cykla... göra grejer, bada... no such luck. Eftersom man på mig tagit bort ungefär fyra gånger så mycket som normalt kunde jag räkna med att dubbla all tid förutom stygntagning.
Dräktjäveln ska jag ha till den SJUNDE SEPTEMBER, bada får jag göra om en vecka men inte mer än en halvtimme och jag måste ta på mig dräktjäveln direkt sen och jag får inte simma, bara bada lusigt bad. Cykla får jag inte heller, på två månader, springa, nej, träna, nej.
Promenera? JA!
Gärna mycket. Jag får promenera så mycket jag kan. Och jag kan. Bara idag till exempel har jag nixat från hemmet ner till Stortorget och sen upp till Regementsgatan och sen till Fridhemstorget. Hur långt det är vet jag inte, men jag gick ut 11 och kom hem halv fyra... så det är ju bra.
Här ska promeneras. Jag kanske skulle åka buss till Lund och sedan gå hem? Det har J gjort en gång. Det verkade ganska roligt.
Åh vilka TRÅKIGA besked jag fick. Men jag fick förklarat för mig varför. Det är fortfarande svullet och huden är lossad från vävnaden, den är inte fast än, inte än på länge. Det förklarar varför det gör ont vid beröring och vissa rörelser. Om jag hoppar och skuttar blir den fast på konstigt sätt säger kvinnan. Om jag har för dåliga byxor på mig blir det svullet nedanför.
Men ÅH. Jag som hade kickass brallisar inköpta för många kronor, för att den andra sköterskan sa att det var bra. Fast den andra sköterskan sa också att vi skulle tala tyst om det. Jag tror nog mer på den andra sköterskan. Men visst, i fjällen kan jag väl ha dräktjäveln.
Jag undrar om man får frysa sitt gymkort? Så dags nu kanske... äh. Skitsamma.
Men. Åh.

Att döma ut vanliga kläder

Det finns en konstellation av plagg som jag inte kan med, trots att jag ser det rätt ofta och det har varit modernt ett tag nu. Det är kjol på byxor. Kjol utanpå jeans kan göra mig spyfärdig men även kjol utanpå tights gör att jag blir lite ledsen. Då menar jag tights som är tights, inte strumpbyxor i olika denier utan tights gjorda av TYG, sådana som man inte ser igenom. Sådana. Sådana till kjol tycker jag ser väldigt tokigt ut. Jag vet att jag är lite taskig och dömande, men det är alltså min smak vi pratar om här.
Samma smak tycker mycket illa om Esprit och foppatofflor, men det betyder inte att jag har rätt.
I alla fall.
Sen operationen har jag varit tvungen att ha just detta på mig. Kjol och min dräkt, som man inte skulle se igenom ens om man var begåvad med Stålmannens ögon. Jag kan ha långkjol och långklänning men redan från början utkristalliserades ett problem med den konstellationen. Eftersom jag läckte sårvätska så kunde jag räkna med att mina kläder blev fläckiga. Dumt. Bättre då att låta det vätska rakt ut och ha en kjol som var kortare. Så det har jag haft varje dag. Kjol, linne, kofta.
Med fula, tjocka tights (ser det ut som, fast det är ju en heldräkt).
Idag ryker denna outfit och jag får börja ha cykelbyxor istället. Fan vad nice.





fredag 15 juli 2011

Jämförelse (bilder)

Visst blir det bättre?




Tre dagar sedan.




Idag.

Location:Falkenbergsgatan,Malmö,Sverige

torsdag 14 juli 2011

En vecka

Sötbrödsdagarna är över nu. Jag har, efter operationen, levt ganska livat med mat och sånt. Igår tänkte jag att jag skulle fira att Sverige skulle vinna semifinalen med en påse Polly. Notera nu att jag offrade min Pollykväll på en jävla skitmatch och på köpet fick jag ganska ont. Men jag ska inte misströsta. Ty nu har jag verktygen. Ett av verktygen heter välling och det har jag intagit nu på morgonen. Jag testade det för någon vecka sedan (för första gången på 28,5 år skulle jag tro) och tyckte att det smakade skit. Nytt försök idag på morgonen var inte alls så dåligt faktiskt. Inte fy skam. Inte så pjåkigt. Helt ok.
Som man säger.
Dessutom har jag ju mina ersättningar som kom levererade till mig en solig dag i juni. Dessa är ju skitgoda. Inte dåligt att ha skitgod ersättning. Dessutom innehåller de allt jag behöver. Jag är nöjd.
Märks det att jag försöker trösta mig själv?
Skitsamma.
Igår hade vi besök av J:s familj, och det var trevligt. Dagen spenderades först med lunch på Green Mango och sedan med en tur till Entré, eftersom det regnade så förbenat. Idag verkar det också regna förbenat, men det gör inte så mycket för jag måste nog vila mina ben sen igår. Men det blir bättre, tror jag. Jag tar ju kort på mina ben varje morgon och jag tror att benet är lite mindre mörklila idag jämfört med igår. Det ska ju gå över till gult och grönt, och då är det ju en picknick. Jag längtar till gult och grönt. Jamaica helt enkelt.

onsdag 13 juli 2011

Utveckling (varning för bilder)

Jag kollade lite på benens utveckling. Från början där, där jag var lite orolig över en lårkaka, då var jag nog lite dum i huvet.



Kaka från början.



Utveckling.



Sen då...



Igår.




Idag.

Summa: jag var lite fjompig i början.

Location:Falkenbergsgatan,Malmö,Sverige

måndag 11 juli 2011

Catwoman pees

De här byxorna har jag för att ha konstant tryck på mina stackars små ben är roliga. Tänk dig hängselbyxor, men utan hängslen för de behövs inte för de sitter hårdare än hårdast. De når ner till halva vaden och där har vi en liten spets. De är gjorda i våtdräktstyg, dubbelt på sina ställen, med dragkedja från knävecket till brösten. Svarta.
Då har ni ungefär bilden klar för er.
"Jobbigt" tänker ni. "Jobbigt att gå på toa". Jo men ser man på, där i grenen har det sparats lite tyg. Ett hål stort nog för att luftas ordentligt finnes där, och utanpå ska man ha sina trosor.
Så: jag går omkring med en kroppsstrumpa (där benen tar slut tar stödstrumporna vid) från topp till tå, hål mellan benen, tight som själva helvetet och för att gå på toa behöver jag bara helt enklet dra ner trosorna.
Testa själva någon gång. Sätt på er någon tight dräkt, klipp hål mellan benen och se sen om kroppsreflexerna tillåter er att lätta på trycket då det känns som om du är mer än väl fullt påklädd.
Första gången satt jag bara där. Det fanns ingen chans i himmelriket att jag skulle kunna kissa när jag i princip hade kläder på mig. Men jag fick inte åka hem om jag inte kissade. Om jag inte lyckades få ur mig några droppar så skulle jag in igen med mer dropp eftersom jag hade kräkts och varit allmänt okry. Så jag tänkte, tänkte och tänkte på vattenfall och annat och till slut fick jag ur mig någon liten droppe, på andra försöket. Men det är fortfarande helgalet. Jag gillar heller inte det här med att jag luckrar upp min egen reflex att aldrig någonsin, någonstans lätta på trycket ifall jag har kläder på mig.
Men vad ska man göra.
Det finns en affär här i Malmö som heter Taboo, där kan man köpa sådana här dräkter, fast i lite tunnare material.
Ifall ni vill testa alltså.

söndag 10 juli 2011

Beredda nu med Ballografen

Jag tror att jag är matförgiftad. Jag åt rester från i fredags. Köttet smakade skit, så det åt jag bara en tugga av. Sen är jag begåvad med illamående tack vare smärtstillande som jag äter, så jag reagerade inte så mycket på att ingenting smakade gott. Jag åt lite, slängde resten, sov sen lite, åt några Digestive och är nu begåvad med magonda från döden. Bra grej är att jag har möblerat om lite på hyllan på toan.
Dålig grej är att det är så varmt och att jag håller på att gå i bitar eftersom jag bara får röra mig en kvart om dagen.
Jag skiter i det en smula.
Idag var vi på Ikea. J körde mig på en vagn. Det finns ju rullstolar där och jag var inställd på en sådan, men när vi kommer fram och jag inser att jag ska sitta i en sån och åka omkring så tog det stopp. Bättre då att åka på vagn, tyckte jag. Inte J. Han var först inte alls glad och ville inte köra vagnen som jag hade valt ut. Sen snodde han en vagn av någon annan och körde mig på den.
Spännande dag detta.
Jag köpte i alla fall några tvättkorgar som man kan gömma i garderoberna, så nu har jag trollat fram lite utrymme i lilla rummet.
Intressant va?

lördag 9 juli 2011

Att sova gott

Joråsåatte... jag somnade efter lite knorr med Fabian i famnen, vaknade sedan kring åtta, fortfarande med Fabian i famnen.
Notera: Fabian låg kvar. Jag måste ha sovit riktigt gott och stilla. Ont hade jag inte heller, trots att lårkakorna lever med full kraft. Tror jag. Eller så har de blivit bättre. Jag var på Apoteket igår och köpte en kräm som luktar linement och den ska minska blödningar. Jag undrar om den inte gör det. Ni får avgöra själva.




Igår




Idag

fredag 8 juli 2011

Bajs

Mardrömmen vore nu ifall samma sak inträffade inatt. Att jag inte får sova något mer än ett par timmar. Hoppas det inte blir så.
Jag har fått nya förhållningsorder.
Det var en enda sak jag skulle hålla utkik efter: lårkakor. Man kan lugnt säga att jag har en riktigt fet en och sen en till på g. Jag ringde sköterskan, som skulle ringa upp mig men sen blev klockan så mycket att jag med rätta misstänkte att alla hade gått hem. Så jag ringde journumret till kirurgen herself och la fram det hela. Svaret jag fick var att jag skull eisa mig duktigt och sedan inte gå mer än en "kvarter" om dagen. Alltså en kvart, kirurgen är dansk.
En KVART. Vart kommer jag då? ICA? En vara och sedan ut igen snabbt som ögat. Jag kommer ingen jävla stans. Mitt stora nöje här i livet är ju att vandra på stan. Det är allt jag gör hela dagarna. Att ligga här och dega timme och och timme in. Fy fabian. Speciellt när jag inte har så ont att jag känner att jag måste det.
Måtte herr kaka ge med sig jävligt snabbt, annars blir jag pissed på riktigt.
Bajs.




Jag surnar till.



Location:Falkenbergsgatan,Malmö,Sverige

Idag och igår

Sova, vakna, sova, gå till affär och Apotek, äta nötter, sova, tv, sova, förhoppningsvis få besök.
Min dag. Jag är tacksam för att jag får sova nu iaf.

Igår:



Clov väntar på att få vatten.




Selma är helt enkelt bara väldigt gullig här.



Min fina ros som jag fick vid min plats. Jag var så himla törstig eftersom jag fastat och inte fått dricka så jag sneglade verkligen på det där vattnet. Inställelsetid var 10 och halv två fick jag komma in... jag sneglade, let me tell you.




Är märkt och tankad.



Grannens tv, jag hade ingen denna gång, men väl min ljudbok om miraklet i Anderna (med samma namn). Antagligen pratade jag om Anderna under nedsövningen, sköterskan sa att man pratade om sådant som man hade i huvudet och för mig, eftersom jag väntat i fyra och en halv timme med denna bok i öronen, var det en tiodagars vandring över Anderna.

Och så lite idag. Det var en sak jag skulle se upp med: lårkaka.
Vad kallar ni detta? 8)








Sweet. Väntar på att sjuksköterska ska ringa upp...

Småbyxor

Jaha... jag har väntat och väntat och väntat hela natten och länge nu på morgonen på att mitt program skulle börja 9.50. Så börjar det.
Så är det samma avsnitt som de visade i förrgår. Men för bövelen! Ok om det kanske var samma som igår, men hur går det till när de visar samma som i förrgår?
Förut i det här läget skulle jag ha gått ut men nu kan jag inte det för jag ser ut som om jag har spenderat två månader och lite till på Anderna eftersom jag inte får duscha förrän i eftermiddag. Det är ett bekymmer det där tycker jag, för jag SKA ha på mig de här byxorna, men det var lugnt att vara utan medan jag tvättade dem. Men: tvättmaskinen vi har i lägenheten tar hysteriskt lång tid på sig. Det program som heter "Snabbtvätt" tar uppskattningsvis två timmar. Om inte mer.
Jag har kört igång en maskin nu med två linnen kl 9.52 och jag ska tima denna och se hur lång tid det tar exakt. Folket på sjukan sa att det var ok om jag skaffade cykelbyxor och bytte med ibland, men problemet är att jag måste prova dem så jag kan inte skicka J. Ut själv känns svårt, dels av anledningen ovan och dels för att jag, trots mitt relativa centrala läge, ändå bor en kvarts promenad från närmsta klädaffär. Det är mycket med ben som känns som om de just har spelat tretton matcher i fotbollsVM mot herrar, på raken.
Det regnar ute i och för sig, vilket är en bra lösning på Ander-problemet. Alla ser risiga ut när det regnar.
Men åh. Ska jag bara chansa på ett par i M utan innersöm och be J köpa? De ska ju sitta tight, men samtidigt har jag ett giant ass och måste få dem över.
Åh!
Jag har strumpbyxleggings, men alla har hål i sig och jag får inte ha ojämnheter i tyget.
Bra att jag hittar något att sysselsätta min hjärna med.
Nu har tvättmaskinen tvättat i sex minuter.