Packa smink

God morgon. Det verkar gå bättre än jag trodde den här fastan. Jag har svidiga och trötta ögon av okänd anledning, men jag lider inte döden av hunger. Det är ju bra.
Fast jag kanske inte har så mycket hjärna, inser jag nu när jag försöker hitta på något att skriva. Jag är rädd för det här bm-besöket. Jag är rädd att hon kommer att tjata på mig för att jag har ätit för mycket, för dåligt eller rört mig för lite eller för dåligt... hon har haft en tendens tidigare att, när man sagt att man ätit t.ex. en frukt, påpekat att det finns minsann nackdelar med sådana också.
Jag hoppas att hon kanske har läst lite i min journal till idag, eller så får jag packa med mig smink så jag kan gråta och sen rycka upp mig och ta mig till jobbet och vara skärpt igen.
Hon har varit bra... från början vara hon bra och ett besök som jag gjorde där där mitt besök varade i en timme och hon hade en bm under utbildning hos sig var väldigt bra, så därför är jag väldigt ovillig att byta eftersom det är så sanslöst meckigt.

Jag vet inte om jag ska säga till henne att när jag gick ifrån henne för en vecka sedan kände jag mig som en dålig och onormal människa som inte förtjänade annat än uppläxning. Jag har gått omkring den här veckan och tänkt på mig själv, inte som en gravid fin kvinna, utan som en gravid men onormal kvinna.
Om det var det hon ville uppnå lyckades hon bra. Var hon bara stressad är det ju trist... men jag vet inte i alla fall om jag ska säga något.
Hon är trots allt (som J sa) en otroligt liten del av mitt liv.