Idag har jag inte så mycket tid som vanligt, eftersom jag har alla-hjärtans-dag-firat J.
Snart får jag bege mig till jobbet och ingen tid för avslappning här inte.
Igår tror jag att jag kanske kände lite fladder två gånger... men det kändes inte lika säkert som förut. Jag får se på fredag helt enkelt.
Jag har fått en infektion och ska nu äta antibiotika. Det gillar jag inte allt för mycket och inte heller det faktum att jag var tvungen att be och böna om svaret på proverna. Hade jag inte ringt så hade jag nog inte fått besked om detta. Nåväl. En veckas antibiotika har väl förhoppningsvis inte dödat någon.
Annan rolig grej nu är att jag är så sanslöst ful som man kan vara just nu. Inte nog med att min vinterjacka ser ut som om jag ska ut på fjället anno 1998, mina vinterskor är på lagning så jag måste gå omkring med dumma jumpadojjor och frysa om fötterna. Det var väldigt passande att mina skor skulle gå sönder precis dagen innan det kom snö som sedan låg kvar. Fan vad jag hatar Mjus och Håkanssons, ni gör/säljer DÅLIGA skor.
Men det är inte deras fel att jag ser ut som hell. Jag har dåligt grundmaterial helt enkelt.
Jag ska rulla in mig i en matta och lägga mig i en baklucka eller något.
Igår sa en av mina elever att han skulle köpa ett slott till min bäbis. Det värmer lärarhjärtat. Himla rart.
Utmärkt sammanfattning av SR
4 månader sedan
Inlägg
3 kommentarer:
Stackare vad det krånglar för dig. Kram!
1. Tror inte att du är ful men känslan av fulhet hör till den här årstiden. Själv har jag ingenting att ta på mig men å andra sidan så behöver jag än så länge inte vara allt för snitsig. Å andra sidan så vill man ju ändå alltid känna sig lite fin. Oavsett om det bara är McAnders och Signe jag träffar. Kontentan av det hela: jag förstår dig.
2. Fladder, fladder, fladder. Jag tyckte verkligen att det gick i vågor det där. Ena dagen en himla massa fladder, nästa dag och flera därpå - inget fladder alls. Vafalls? Till slut drog jag slutsatsen att lek och stoj följdes av en stilla period där ungen nog laddade batterierna och utvecklades i en hiskelig fart. Då behöver man verkligen spara på krutet. Jag tror verkligen att ni kommer att mötas av bilden på en välmående bebis på fredag. Håller tummarna!
Oh dear svensklärarinna, du får ursäkta mitt stackattoskrivande. Har noll koll för tillfället.
Skicka en kommentar