Jahaja

För tredje gången sen snittet har jag lyckats göra illa mig på sådant sätt att jag inte kan röra mig normalt. Jag måste ha sträckt på mig en gång för mycket inatt för jag har vaknat flera gånger av att det har gjort ont precis där där det har gjort ont två gånger förut, långt inne i snittet. Antingen i musklerna eller livmodern.
Sist så blev det värre, och sen gav det sig. När det var som värst ville jag gråta litegrann mest hela tiden. Så nu är strategin att jag ska hålla mig så jäkla still och så kanske det bara läker denna dag. Så nu är J och Knut ute på sin söndagspromenad, UTAN MIG!
Mitt hjärta går i bitar. För att inte tala om hur otroligt uttråkad jag är.
De gick för tio minuter sedan.
Knut var glad.
Nu är glada Knut med J och inte med mig.
Depp.
Jävlaskithelvetesåterhämtningsomtarsåjävlalångtidjagvillfandödanåt.