Ett litet inlägg

Den här dagen har varit full med aktiviteter, utan att jag kunnat lämna lägenheten en enda gång. Det viktigaste som har hänt är att Knut har fått träffa sin farmor och farfar för första gången. Utöver det har Knut ätit. Ätit, ätit och ätit. Jag har också ätit. Mat levererad av svärföräldrar samt mat levererad av J, från indisk restaurang. Utöver det har jag mest stått för maten till lille Knut. Han har varit hungrig och fortsätter att vara hungrig och även om han äter flera timmar i sträck är han ändå inte mätt. Det finns några teorier om det, men den mest vettiga är väl att jag inte kan producera så mycket mat som han vill ha eftersom han vill ha väldigt mycket. Han vill ha väldigt mycket eftersom han tillmatades från första stund på BB. Dessutom är jag en dag efter i matchandet av hans behov eftersom jag snittades.

Förlossningen borde man redogöra för, om inte annat så för att man själv ska kunna komma ihåg det. Jag vet inte om jag vill komma ihåg det dock. Vi åkte in på lördag morgon för igångsättning och Knut kom ut med akutsnitt på måndag morgon. Under tiden hade jag haft ett förlossningsarbete som hette duga med en hel del hemskheter inblandade. Så jag vet inte om jag vill summera allt eller om jag bara vill glömma det... risken är väl att jag kommer att få tillbaka detta i något undermedvetet plan om jag inte bearbetar det ordentligt. Men jag kanske ska vänta tills efter den dag jag inte är helt översvämmad av hormoner och börjar grina för minsta lilla.

Just nu ligger Knut och sover på J. Hjärteroten.