Inget inlägg

Jaha. Inget inlägg på hela mars. Så konstigt. Fast ingen som läser här har väl missat att J har varit med om en olycka och att jag sen kl 12 på natten till torsdagen har varit lite Florence. Jag har inte varit på jobbet på två dagar, och det har varit bra för J fick en hjärnskakning som har gjort att han då och då har blivit himla dålig. För att inte tala om hur svårt det är att göra grejer när man är handikappad som han är.
Utöver detta, och utöver lite jobb på telefon och via mail när J har sovit, har jag fixat med min egen 30-årsfest. Det blev verkligen precis så festligt som jag hade tänkt mig och jag har fått så otroligt fina presenter. Jag räknade knappast med så fina presenter... nu har jag böcker att läsa, vaser att fylla, örhängen att bära och Helenadagar att uppleva.
Men alltså: fötterna och ryggen. Herrejevvlar vad trötta dessa har varit av allt detta. Jag har givit upp och ska nu ha stödstrumpor för jämnan. Stödkorsett vore också bra men jag tror inte att jag har korsettkropp just nu.
På natten där på festen fick jag en skitfestlig känsla i magen. Jag har lurat på vad det kan ha varit, om det var Plutten så har han knaprat steroider så jag tror inte att det var han. Istället så tror jag att det var halva livmodern som drog ihop sig på något sätt så att jag fick reflexböja mig helt plötsligt. Helt utan förvarning var detta. Det var imponerande. Det var alltså en muskel som jag har som gjorde det där och jag hade inte ett skit att säga till om. Om den där muskeln bestämmer att jag ska mörda någon så är det bara att göra - det är den särklassigt kraftfullaste muskeln jag känt i min kropp, och då har jag ändå kunnat ta rätt så mycket i benbänkpress i min glans dagar.
Det gjorde alltså inte ett dugg ont, det var bara en kraftig... sammandragning? som inte på något sätt gick att ignorera. Fascinerande.

Nu ska jag strax bege mig till jobbet och säkert möta mail från arga föräldrar som tycker att jag borde ha varit på jobbet i slutet av förra veckan. Men det kan de tycka, ibland slås man av vad som är viktigast, och det är faktiskt inte jobbet, tyvärr Malmö kommun.

Vårjackan tänkte jag mig att ha, för jag har genom fönstret sett finväder... idag var det istället -0 och jag lär frysa. Bajs.
Godmorgon