Väldigt festligt denna morgon var att jag nästan fastnade i hissen. Glad i hågen går jag in i den och trycker på 0:an. Nollan tar mig till markplan och således ut. Fint och bra.
Men när jag är nere på nollan öppnas dörrarna till ingenting och jag höll på att gå in i dörrarna som vanligen öppnas men som nu var stängda. Det är dörrar åt båda hållen nämlich och det enda stället man går ut genom dörrarna som man inte kom in igenom är på markplan. Men nu öppnades samma dörrar som jag kom in igenom och där var det mest betong och ett stort hål. Sen stängdes de inte på ett tag. Jag hann bli skiträdd, märkligt nog. Hur farligt är det att vara fast i en hiss med en smartphone som kan hålla mig uppkopplad mot hela världen? Jag hade kunnat leva mitt liv där inne. Men nå, rädd blev jag i alla fall för det kändes lite som om hissen kanske skulle trilla ner eller något i och med att jag fick se dess innanmäte på det där sättet. Men jag samlade mig, tryckte på ettan, dörrarna segade och lät men stängde sig till slut och jag åkte upp till ettan. Trodde jag.
Jag hamnade på en annan våning. Tvåan eller trean kanske. Dörrarna på rätt sida öppnades och jag fick komma ut. Friden och fröjden. Men frågan är vad man ska göra nu? Ska jag ta den där hissen fler gånger?
Det kanske går bra nu i femte månaden, men jag vet inte... nionde not so much?
Eller så är det bara vardagsedge.
Annan vardagsedge var att busschauffören körde som en riktig dåre, i ordets rätta bemärkelse. Med lite tur hade vi kunnat bada i kanalen nu, men möjligen sansade han sig, eller så insåg han att vi inte var jagade av en missil. Det ena eller det andra.
Nu har jag rättat dagens tio prov, fyra av dem var defekta vilket jag tackar och tar emot för för det betyder att jag blev färdig tidigare än vanligt. 263 prov har jag fått och 37 saknas således. De har ju meddelat oss att man måste hålla ett visst tempo för att få alla, eftersom skolorna som scannat in i flera fall har "brutit sina avtal" (de kanske inte är så pigga på att bli skrivna på näsan i riksmedier mer). Att rätta tio om dagen under en arbetsvecka, eller 50 i veckan måste väl anses vara "hålla tempot uppe". Hoppas jag.
Nåväl. Det räcker till min budgetbil i alla fall, och kanske kan de 37 saknade ge mig lite dyrbar vila?
Utmärkt sammanfattning av SR
2 månader sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar