E-day (dagen före D-day)

Nu är det inte så lång tid kvar till den sjunde. Det kan till och med vara så att den sjunde inträffar imorgon och då blir det andra bullar här.
Klockan tio ska jag inställa mig, så operationen blir i tidigaste fall elva, kanske tolv. Då får man gärna hålla en liten tumme för mig.
Sen får vi se hur invalid jag blir.
Idag ska jag gå på stan och köpa grejor som jag kan tänkas vilja ha sen och kanske något lyxigt till mig som en liten pick me up.

Igår hittade jag min cykel trasig. Jag gissar att MKB har flyttat den från min låsta bod som jag betalar hyra för, råkat paja den på något sätt och sedan bara ställt tillbaka den. Jag lämnade in den på service direkt och bra var väl det, nu kommer den säkert tillbaka i gott skick. Jag får se i eftermiddag efter tre.

Jag tycker att det är konstigt att MKB kan gå in och flytta på grejer på ett sådant sätt att de går sönder. Tänk om de skulle göra samma sak med grejerna i lägenheten.
"A, flytta på er, vi ska göra grejer här inne, jag flyttar ut alla era tallrikar hit ner till botten av det här tre meter djupa hålet. Jag lägger dem där."
Men tydligen är det så det fungerar. Jag har god lust att hädanefter låsa fast cykeln i boden, så kan de hålla på och fula sig. Jag vet inte om de måste sopa eller bespruta råttor eller vad de nu måste göra, men jag ser gärna att de inte pajar mina grejer i processen.
Så var det sagt.

Nu gick J till jobbet precis. Innan han gjorde det stod han i hallen, tyst och stirrande. Plötsligt utbrast han:
"Ååååh. Inga äpplen, inga bananer. Inga päron."
Jag vet inte om han repar inför någon välkommen-tillbaka-pjäs till imorgon efter op, men det är ju i så fall ett fint initiativ.
Jag får se fram emot det.