Jag klipper alltid klor på kissarna i knät i badrummet, sittandes på toastolen. Nu fick jag för mig att jag skulle göra det nu och klippte först Selmas klor, utan problem. Sen var det dags för Clovis klor. Hon är aldrig nervös för sånt, så fort nagelklipparen kommer fram och jag lyfter upp henne i knät blir hon både slapp och hjälpsam på samma gång. Men nu var jag så smart att jag hade tvättmaskinen på. När vi först kom in i badrummet gick till och med centrifugen och Clov blev mycket låg och nervös. Sen slutade den att centrifugera, Clov fick nosa på nagelklipparen och blev lite lugnare. Jag satte mig på toastolen och Clovis hoppade upp och la sig fint. Jag började klippa höger fram, men så gjorde maskinen något och Clovis blev rädd och hoppade ner. När hon insåg vad hon gjort så hoppade hon upp igen och hon upprepade detta tre gånger. Till slut sa jag "men sluta" och då slutade hon att hoppa ner också. Alla fina klor blev klippta och sen fick både hon och Selma två vitaminer var.
Inte så intressant kanske för er att läsa om, men jag tyckte att det var en stor insats för Clov att klara det läskiga. Ibland måste man klara läskiga saker.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar