Siffror och Victoria I

Jag är trött. Jag har förtärt min första slemdryck av många många. Tjugotvå dagar ska jag hålla på, och det innebär att det blir sextiosex slemdrycker. Jag har således bara sextiofem kvar.

Jag har dessutom 178 prov kvar att rätta. Det kommer att ta 18 dagar. Dessa dagar ska jag sprida ut över veckorna som kommer här nu. Tre dagar den här veckan, fem nästa vecka och sen vet jag inte. Den här veckan kan jag inte greja fem dagar i veckan ty idag ska jag på något tjotaheiti på Stadshuset, imorgon ska jag till tandläkaren på morgonen (det är bara då jag fungerar och kan rätta) men sen kan jag. Så intressant detta är för er. Käre värld. Men förlåt. Mitt huvud är fullt med siffror. Sådant här ger mig verkligen något, när jag har många saker att tänka på: räkna ner.

Det är ingen nyhet för er som läser.

Vad som kanske däremot är en nyhet är att jag mår förjäkla illa, vilket jag har gjort hela natten. På morgonen snoozade jag och drömde att jag hängde med kronprinsessan. Det var väldigt trevligt och av någon anledning var vi i en gammal klasskamrats hus i Järpen. Där var också några av mina kollegor och de satt i samma rum som kronprinsessan och pratade om henne och hennes man som om hon inte var där. Jag skällde på dem och sa dessutom åt dem att sluta kalla honom för "kronprins Daniel". Sen var jag verkligen tvungen att gå upp, och det var tur för Victoria ville ha kaffe och jag hade ingen aning om hur man gjorde det där.