Strävsamt

Jag går på extrem sparlåga just nu.
Jag vet inte vad det är, men på kvällarna är jag så himla trött... det har varit såhär flera dagar nu.
Som grädden på tårtan (tycker jag för ingen äter grädde på mos) så har jag något halsont som är helt hysteriskt ont och har haft i tre dagar. Detta ackompanjeras av det vanliga, sniffighet och sånt. Borde inte det halsonda gå över någon jävla gång så jag kan gå över till att gnälla över den tilltagande sniffigheten?
Jag äter Zyx och Strepsils, dricker te och pratar inte.
J är skitbra på att förstå mina tecken och pekningar. Bättre än han är att förstå vad jag säger när jag pratar. Konstigt.
Jag tror inte att han vill förstå.
Så måste det vara.
Har vi blivit gamla och strävsamma?