Snor och snö och det var väl...

Förra natten var värre än den här. Då vaknade han tre gånger utspritt över natten. Både jag och J var någorlunda vrakiga under dagen efter det.
Vi har ju ingen rutin för sånt här. Andra med åttamånadersbäbisar som vaknar har ju redan klarat av att de tar varannan gång eller att någon sover med öronproppar eller what have you. Vi flyger upp ur sängen, tittar på varandra i panik, skyndar oss in till Knut och står sedan där tillsammans och undrar vad det är med honom.
9 av 10 nätter i sitt liv sover han hela natten igenom utan några problem.
Men nu är han som skrivet snorig och det märks även på dagslurarna.
Inatt vaknade han bara en gång. Jag la honom på sidan och klappade och då somnade han om. Fint och bra. Sen sov han till sju. Också det, fint och bra.
Ersättning och upp och kuta. Till halv tio, då han däckade i sängen och nu, i skrivande stund kl 11.30, sover han än tamejfan.
Det är därför jag har tid att skriva detta inlägg.
Detta inlägg handlar egentligen inte om något alls, för jag har sedan länge lämnat den delen av hjärnan som kan författa vettiga alster någon annanstans.
Den försvann där någonstans i somras.

Jag minns sommaren 2009 med värme. Då fanns det värme. Då var allt frid och fröjd, jag var hel, ren och fri att bada, stoja och stimma.
Sen gjorde jag min gigantooperation och var nere för räkning mest hela sommaren. Året efter det benoperation och var ganska begränsad även då. Förra årets sommar sägs ha varit skit, men jag märkte inte det ty det var barnafödande och grejer.
Så nu, i år, i år tänker jag mig att jag m. fam. ska njuta av sommaren så det står härliga till. Först ska vi njuta av den härliga våren som trevande brukar göra sin entré i den första halvan på mars och sedan ska vi njuta av sommaren och sedan den urvackra hösten och hej vad trevliga saker vi har framför oss.

FRAMFÖR OSS.
Imorse vaknade vi och hade SNÖ på taken här. Snö överallt. Snö på marken, snö på taken, snö på bilarna, snö snö snö.
Det är för fan den 14 mars idag. Det borde vara 10 plusgrader och sol och ni vet, jackan på armen?
Istället är det tjocksockar och tofflor och storstickat och filt. Som om det vore någon jäkla december.

Jag accepterar det inte. Våren får komma NU, annars flyttar jag till Stamgärde.
(När man växte upp där jag bodde fanns det bara en annan skola och det var Stamgärde, dit kunde man hota att flytta om man inte var nöjd med sakernas ordning)

Såatte... och bilen går bra?