Medical day and night

Vi var hos barnmorskan idag. Roligt. För högt blodtryck igen och minskade fosterrörelser. Barnmorskan ringde till sjukhuset och skulle dubbelkolla... eftersom vi skulle dit imåra tänkte jag inte så mycket på det. Men hon ringde upp och meddelade att såklart, såklart, skulle vi sätta oss i en taxi och åka till sjukhuset.
Då var vi på barnvagnsaffären och fick en av personerna där att ringa Emmaljunga för att höra vad problemet var. Problemet ligger tydligen hos Emmaljunga och inte hos denna affär... hm I say, hur sent har de beställt egentligen? Hon lovade att ringa imorgon och berätta om sakernas ordning.
Vi får se hur det blir.
I alla fall: väl på den prenatala avdelningen (där vi börjat bli tjenis med personalen) fick vi gå in i ett rum, jag fick kissa i mugg och sen lägga mig med ctg på magen i 40 minuter eller något sådant. Sen fick vi vänta på läkaren. Det är alltid det som tar tid. Oklart hur länge idag.. en timme kanske? Två? Jag vet inte, jag tappar tidsuppfattningen av att vara så uttråkad.
Jag fick träffa läkaren sen. Hon mätte fostervattnet och allt såg som vanligt bra ut. Allt utom blodtrycket. Det känns som om jag slänger bort mitt liv på det där himla sjukhuset trots att det aldrig är något som är fel. Men alternativet är såklart otänkbart... så jaja.
Imorgon bitti är det dit igen. Det visade sig när jag fick höra lite om vad journalen sa att läkaren i måndags hade svept hinnorna. Det är något helt annat än att bara känna lite på livmodertappen. Plötsligt förstår jag varför det kändes som om någon sprängde en bomb i dalen.
Jag hoppas att han inte tänker göra om den manövern imorgon... det gjorde ont som helvetes jävlar.
Klokare som vi blir tror jag vi ska packa ner tidningar och sånt imorgon. Vi hittade en ganska rolig lek i att kasta ett ihopknycklat kvitto mot en sopsäck en bit bort i rummet. Det var kul tills J träffade. Sen var det kuliga över.

Vi får se hur roligt det blir imorgon.