Välkommen plutten

Björn Ranelid kör nästan ihjäl en tjugoåring, får själv på sig en nackkrage storlek XL och går sen ut i medierna och tackar gud... oklart för vad. Det spelar ingen roll vad han säger, för såvida det inte var ett motor- eller bromsfel så var det ett Ranelidfel. Man kör inte över en heldragen linje för att köra om tre bilar som står still i väntan på att den första ska göra en vänstersväng. Antagligen var det delvis därför linjen var där, för att det inte fanns utrymme att passera ev vänstersvängande bil på höger sida och för att man inte skulle lockas att köra om på vänster sida, när sikten antagligen var dålig.
Men sådant verkar inte gälla herr Ranelid, han gasade på och körde rakt in i en tjugoåring, dock bara en liten del eftersom denna tjugoåring hade sinnesnärvaro nog att köra av vägen så mycket han kunde. Det kanske Ranelid också skulle ha gjort, vad sägs om det?
Om jag hade suttit i den mötande bilen och varit med om detta är det inte alls säkert att plutten hade klarat det. Ranelid hade en jävla tur som mötte en ung, frisk och stark kille i en någorlunda bil. Han hade kunnat möta en gamling i en liten bil eller en gravido eller något annat bräckligt. En motorcyklist kanske? Björn Ranelid hade kunnat köra ihjäl någon och det kanske är det han tackar gud för? Jag vet inte, jag orkade fan inte kolla på artikeln eller klippet eller vad det var. Ju mindre jag hör av den där människans märkliga sätt att framföra ord desto bättre.
Aftonbladet benämner honom som "Mirakel-sångaren". Jag vet inte... sjöng han? Sjöng hon? Vem sjöng egentligen?
Sarah Dawn Finer förstås, men det gills inte för hon är så kurvig att hon egentligen inte borde få finnas. Hon ska vara glad att vi inte körde på henne.
Sån är världen.
Välkommen Plutten.