En lördag, we like it

Jag ska inte ropa hej än, men jag har god lust. Det är nämligen så att vi har planerat en liten trip till Klippan idag, för femte gången eller något sådant i ordningen tror jag. Någon gång har någon varit sjuk eller skadad, någon annan gång har någon annan varit sjuk eller skadad, en annan gång har någon varit väldigt upptagen och så har det varit gång efter annan.
Men nu, nu verkar det som om vi skulle kunna sätta oss i finbilen och åka dit, idag, snart, om en halvtimme (beroende på hur lång tid J tar på sig på toa).
Fantastiskt.

Imorse vaknade jag några gånger av diverse grejer. Mest var det att jag hade det obekvämt, och då fungerar det alltid att gå upp och kissa, för det visar sig nästan alltid att den extra tyngden som kommer med en full blåsa är det som gör att det känns som om bäckenet ska tryckas genom madrassen.
Sen var jag otroligt hungrig. Selma gjorde inget väsen av sig dock, konstigt nog. Hon var kanske inte otroligt hungrig. Hon hade kanske ätit upp någon eller några av alla de här JÄVLA MALARNA vi har här i hushållet. Vad gör man åt sådana? De är äckliga och dumma och äter på våra yllegrejer. Dessutom verkar de vara ovanligt svårfångade för katt och det är inte bra. När jag får in insekter (obs ej humlor eller getingar, dessa djävulens hantlangare) brukar jag lita på att kissarna hittar och förgör. Men malarna är så snabba och små och flyger så fort att de tappar bort dem direkt.
Speciellt Selma som jag tror har en mycket dålig syn. Det är därför hon alltid gastar på alla när vi har lämnat rummet.
Huvudpoängen i det här med sovandet nu var i alla fall att trots att jag vaknade några gånger så fick jag sova några timmar till och det känns väldans väldans skönt. Det gör verkligen stor skillnad det här att gå upp åtta-nio istället för sex. Till och med sju känns mycket bättre. Jag kanske borde se till att få mig några sovmornar under mina sista åtta jobbveckor. Hur nu det ska gå till.
Jag sitter med elever före och efter deras ordinarie schema och de börjar ofta kring nio. Då måste jag ta dem åtta, och sen på eftermiddagen. Det är svårt att hitta tid då, för mitt på dagarna har jag möten, mög och lektioner att vara på.

VM i snooker nu den närmsta tiden. En av årets höjdpunkter. Första omgången och Higgins och Trump möts. För er som vet så förstår ni storheten och syndheten i det.
Ja.

[Edit: det var repris från förra årets final... jahaaaaa, men det förklarar ju saken. Så stora spelare ska inte mötas i första omgången, ju]

Jag undrar om jag ska börja prata om mig själv med konungsligt plural? Vi är ju ändå två just nu. Långplutten och jag.