Om att leta

Om man nu är mor eller syskon till mig (eller lättstött) så kanske man inte behöver läsa det här inlägget. Övriga gör det på egen risk.

Imorse fick jag för mig att jag skulle till läkaren på Hud i Lund. För er som har haft en könssjukdom är det ingen nyhet att hudläkare också kollar på de nedre regionerna. Nu har inte jag någon könssjukdom, det vill jag göra helt klart (det vore ju just snyggt, på smällen OCH herpes), men jag har ju en hudsjukdom.
Så jag stod där i duschen och tänkte att om nu någon ska vara där och kolla så måste jag kanske göra något åt den här ryamattan jag sportat i ett antal veckor nu.
Så jag greppade hyveln och tittade ner. Va? Var? Jag har förlorat en kroppsdel. Det finns ingen möjlighet att få syn på någonting väsentligt där. Det är inte som om jag kan dra in magen heller, utan den är där i sin fulla glans och jag har helt missat hela tillväxten. Plötsligt är den överallt. Folk har kallat mig för framtung och grejer och jag har inte ens hört eller förstått att det inte handlar om att jag ser ut som Pamelas och Dollys kärleksbarn.Jaha. Så var man gravid i femte månaden och har missat alla små tecken.
Magen har väl lessnat på mitt gnäll och bara "ok, jag VÄXER väl då" och skjutit i... höjden? Framöver. Den har skjutit framgent helt enkelt.

Helt klart är att jag idag måste komma över graviditetsleggings. VARFÖR finns inte det bara överallt? Än har jag inte lyckats hitta det. Liksom graviditetstrosor. I min enfald trodde jag att sådant skulle finnas på en särskild avdelning, i alla fall på tantnästet Lindex. Men inte. Det finns en liten undanrymd pinne med graviditetsstrumpbyxor, men inga trosor eller leggings. Men jag börjar få stora problem med mina gamla vanliga, både trosor och leggings. En gång har jag beställt ett par från nätet men de satt så jävla hårt att det kändes som att ligga i ett cementbad som stelnat. Det duger inte. Det MÅSTE finnas i tredje rikets största stad.