Mänskilgheten i sin finaste skrud

Jag läser som bekant juridik vid sidan av mitt vanliga gymnasielärarjobb. Det är inte så himla blodigt, men det tar sina timmar och är ett bra sätt att hålla hjärnan i trim. Igår tog det en jävla massa tid, och jag ska berätta varför.
Jag är hemma sjuk idag. Jag är på inget sätt döende, men efter vecka efter vecka med enorm trötthet och nu också en ganska kraftig förkylning tyckte jag att jag förtjänade att vara hemma och vila upp mig lite. Gårdagen blev halv p.g.a. detta och på vägen hem tänkte jag att jag skulle ta vägen förbi Tingsrätten och göra en av mina uppgifter: att närvara vid en huvudförhandling. Alltså en rättegång.
Så jag kom dit halv ett, och siktade in mig på ett narkotikamål kl 13. Väntan, väntan och sen är det dags. Jag går in och sätter mig och får snabbt gå ut igen tillsammans med alla andra. Det visade sig att den åtalade, Dan, hade bett om en försvarare men inte fått någon. Tingsrätten bad om ursäkt och off we went.
Så jaha. Jag fick vänta till två då fler förhandlingar skulle börja. Halv tre var det något riktigt saftigt, en man som stod åtalad för övergrepp i rättssak, våld mot tjänsteman, grov misshandel, grov förskingring och "m.m". Jag tänkte att jag inte ville hamna på den killens radar (det är inte direkt packat i åhörarbänkraderna), så jag tog istället ett misshandelsmål kl 14 i sal 6. Åtalad var en kille vid namn Peter.
När jag väntade utanför anlände en kille i sällskap med vad som senare skulle visa sig vara hans fru. På sig hade killen en "Faktum"-jacka (alltså hemlösas tidning) och en "Faktum"-väska. Han och frun hånglade friskt där i korridoren utanför sal 6. När jag tog mig en ordentlig titt studsade jag till för killen såg ut att vara ungefär 55 år och tjejen 25. Men jaja.
Vi kallas in och tjejen blir hänvisad till målsägandebänk och killen till den tilltalades plats.
Aha, det var alltså han som stod inför rätta för misshandel och det var tjejen han i så fall misshandlat.
Redan nu började jag lura på det här med tidningsförsäljningen. Jag har i min dumhet trott att de här tidningsförsäljarna är del i ett större program där de är F.D. narkomaner/alkoholister och/eller hemlösa. Men så verkar det alls icke vara visade det sig under rättegången.
Inte nog med att killens uttalanden om det egna drickandet var så dumma att klockorna stannade ("jag dricker inte längre, bara öl, starköl, och så sprit på helgen, och så till jul förstås... det är klart att man dricker till jul") han var dessutom dömd för brott i parti och minut. Bara detta år var han dömd tre gånger och denna dag skulle visa sig leda till en fjärde. Han fanns med "under åtta avsnitt" påpekade tingsfiskalen, vad nu det betyder. Två av dessa tidigare brott var just våld mot kvinnor han levde i relation med.
Men i alla fall.
Det började en fars.
När åklagarbiträdet läste upp vad maken Peter ansåg sig ha gjort skakade tjejen bara på huvudet, och sen fick hon själv berätta vad hon varit med om. Hon menade att hon svimmat och trillat. Och sen hade hon trillat lite mer och allt det här var för att hon var så full. Dessutom var hon trött. Sen hade hon fått bära killens ring, för han höll på att tappa den och då tappade hon den... så hon örfilade sig själv några gånger.
Det hade ju såklart funnits vittnen och de kom in i rättsalen och berättade något annat.
De berättade hur killen hade kallat tjejen några mindre trevliga saker, slängt ringen i buskarna och dängt henne.
Polisen vittnade om att kvinnan klagade högljutt på att hon hade ont på skinkan (en del i målet var att han hade slagit henne på rumpan också) och då menade den åtalade att det kunde omöjligt vara av hans slag - för hon brukade inte få ont när han slog henne.

Så ja...

Sen pressade åklagaren honom på huruvida han var arg, han sa att han var arg och tog tag i henne och slog henne, med ett lätt slag på rumpan, som nog blev hårt. Men han hade aldrig slagit henne i ansiktet.
Och så fortsatte det.

Förhörsprotokollen sa något helt annat, och de hänvisade åklagarbiträdet till vid upprepade tillfällen. Tjejen menade bara att hon inte mindes något och att hon själv hade slagit sig.

Det var så dumt att det var vidrigt. Mot slutet fick vi höra vad frivården gjort för bedömning av mannen (som f.ö. var född -76 och inte -56 som jag kanske hade gissat på). Där stod det klart att mannen led av betydande alkoholproblem och att han istället för att dömas till fängelse skulle få vård och övervakning för detta. Mannen tyckte då att han inte hade några problem och argumenterade emot detta helt och hållet. Han blev tystad av sin advokat.
Det kom också fram en utredning som slog fast att killen led av mental retardation. Också tjejen gjorde det, så de verkade verkligen vara ett skitfint par. Gifta nu och bodde hos tjejens morsa. Hon 24, han 35.

Han dömdes ju självklart. För misshandel och inte ringa, men han fick inte fängelse vilket jag tycker var helt fel. Hans övervakningsdom som redan detta år förlängts med 6 månader två gånger förlängdes ny ytterligare med 6 månader. Detta för att det fanns stora personliga skäl. De syftade på att han försökte skärpa sig...
Men jag fattar det inte. Han var återfallsförbrytare, för tre år sedan spräckte han käken på en annan kvinna. Han har kört rattfull och olovligt mer än ett dussin gånger och dömts massor massor med gånger. EN enda gång har han fått fängelse, i ett år, och det var då han spräckte käken.
Är det inte uppenbart för alla att denna jeppe borde få sig en ordentlig näsbränna, en faktisk torrkur och komma så långt bort från tjejen som möjligt?

Och sen, en annan sak: jag kommer aldrig mer att ha dåligt samvete för att jag inte köper Faktum eller Aluma som de hette förut, när pengarna försäljaren får går till sprit och annat skit och framför allt till en person som begår ett halvdussin brott om året, döms och bara fortsätter.
Nej, nej.