Hur många dun?

Klockan är kvart i sju nu och jag har precis sovit min första natt i sängen.
Eller Sängen.
Den är verkligen stor. Google ska komma och ta gatubilder någon gång i nästa vecka tror jag för vi behöver en karta här. Vi har ett gigantiskt täcke, men det räcker inte över hela sängen. Vi kommer inte att kunna utnyttja dess fulla bredd om vi båda ska ha täcke, det är ett som är säkert. Men det gör inget. Poängen med den här sängen är inte att vi ska ligga med två meter mellan oss, poängen är att J ska kunna sträcka ut storbena och jag ska kunna titta på. Typ.
Men jag sov bra. Ojojoj. När jag vaknade så vaknade jag av den sista klockan, den som jag oftast hinner vakna innan och aldrig hör. Men jag minns ingenting om snoozningar och andra ringningar, jag var nog i den allra djupaste sömnen när mobilen till slut ringde, för hej vad trött jag var. Jävla skitväder och skitmörker men himla brasäng. Det är bara en smula störigt att man inte kan vakna och vara pigg. Idag ska jag dock få B12-spruta, det kanske kan göra sitt till?
Skitsamma. Sängen får fyra dun av fem möjliga. Det enda som är dåligt med den är att den är lite löst ihopsatt i nedre högra hörnet och att sänggaveln har ett hål i tyget.
Annars är den perfa. Fasthet, det faktum att man inte vaknar badandes i svett, det faktum att man inte fryser... eller bara det att jag inte måste upp och beställa varje gång J tar ett andetag. Den enda gången jag märkte honom inatt var när han kom på besök och klappade på mig.
Himla käckt.
Bra säng.
Men jag måste ringa till företaget och påpeka knarrandet och hålet... jobbigt!