J lär inte kunna sova vidare när jag går upp och går till jobbet nu i veckan, det är ett som är säkert.
Dessutom är det ju så att om J går upp sjunker jag ner till golvet och om han lägger sig flyger jag upp i himlen. Det är också spännande.
Sen är sängen välsignad med gropar. Jag vet inte varför, men det ska vara fiffigt tror jag. Det är lite lustigt med de här groparna, om de hade varit bättre placerade hade jag kunnat haft min onda häl i dem. Nu är de precis fel i höjd och jag måste ha min onda häl utanför sängen (iofs som vanligt, men jag såg utrymme till beröm här).
Inatt skulle det också vara tropisk natt här trodde man. Man hade fel, det har varit kallt som satan. Jag har frusit en massa inatt och jag har inte fattat varför, tills jag kom ihåg att jag låg på golvet och där brukar det väl vara kallare än längre upp, eller?
Men i alla fall. Det hade kunnat vara mycket värre, kära nån. Det hade kunnat vara en tunn skumgummimadrass eller ingen madrass alls - ett löv. Det hade kunnat vara ett löv. Löv hade varit klart dåligt att sova på.
Om någon någonsin ska hålla tummarna för någonting som har med mig att göra, så ber jag att ni håller tummarna för att sängen kommer innan J åker. Tumtumtum.
Igår sprang J ett enmilalopp. Jag åkte dit för att kolla på honom och fick möjlighet att heja på honom två gånger eftersom han sprang en loop, två gånger. Han sprang i en grön tröja och när han kom i mål var han i ansiktet lika grön som tröjan. Men han hade slagit sitt pers och klarat att springa en mil på under 40 min, nämligen 39.46 för att vara exakt. Mycket mycket bra.
![]() |
| J börnar. |

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar