Käre värld

Amanda Schulman skrev ett inlägg för lite mer än en månad sedan som inte riktigt har lämnat mitt huvud sedan dess. Hon skriver om mens och om hur jobbigt det är att hon måste smussla med tamponger och grejer där på semestern. Hon efterlyser dessutom två lediga dagar när man har mens.
Detta väcker flera frågor hos mig.
Den första gäller vilket typ av förhållande de där två Schulmanarna har egentligen? Jag blir riktigt förvånad eftersom de ju har ett barn ihop och herr A bör ju ha stenkoll på varenda mm av hennes sköte. Har han inte sett det i den prekäraste av situationer? Vad bryr han sig då om en tampong eller tjugo? När man var liten och ny på det här så var det det skämmigaste i världen, allt som hade med mens att göra. Mensfläckar, mensskydd, humöret man åkte på... allting. Men eh... så vitt jag vet är fru Schulman över trettio bast och har som skrivet fött barn. Inte ska man väl behöva skämmas eller smussla när man är i ett mångårigt förhållande i trettioårsåldern. Eller är jag dum i huvudet?
Jag tycker det verkar lite väl skitnödigt.
Inlägg: här.

Dessutom var det ganska många kommentarer (då när det begav sig) som tyckte att det var en bra idé det här med de två lediga dagarna. De tyckte att hon hade så rätt och att alla killar bara borde sluta gnälla på allt, för vi har minsann mens.
Vad är det för monstermens folk har där ute egentligen? Vad har jag missat? Får alla en alien som tränger sig ut ur magen en gång i månaden eller vad?

Jag blir pissed off, märker det, agerar ut på små saker som inte tar illa upp, svär lite i ett blogginlägg och sen är det så. Om jag ska gå någonstans och behöver packa med mig tamponger (jag har iofs alltid femton i väskan, men ponera) så lägger jag dem på bordet så att jag inte glömmer dem och sen ner i väskan när jag gör den stora nedpackningen. Om J ser dessa tamponger...
Ja, jag brukar ta ledigt om det händer.