Att bli klar

Förra årets vinter och vår hade jag ett eländes elände elände. Ni minns säkert, fyra månader utan fast mat. Bara flytande. Det här hade ju vissa följder som ni säkert alla kan räkna ut med lilltån. En stor del av mig försvann och åkte på resa någon annanstans. Förhoppningsvis kommer den delen av mig inte tillbaka utan sitter någonstans och har det jävligt dåligt. Jag gillade inte del delen.
Som en följd av följden begåvades jag med skavsår på diverse ställen på kroppen som var omöjliga att Compeeda mot och farbror doktorn var bekymrad. Infektion i sådant, om och om igen, på en sådan som jag som har den sjukdom som jag har, var inte bra. Så landstinget ordnade så jag kunde få ta bort den del av mig som härbärgerat den del som nu rest bort. Det var det jag gjorde den 31 maj 2010. Den 30 juni 2010 hade det inte läkt, infektionen frodades och jag läckte vätskor, då blev det operation nummer två. Den 15 februari detta år var ärren färdigläkta, men de såg inte bra ut, så operation nummer tre stod för dörren.
Den sjunde juli detta år står den förhoppningsvis sista operationen för dörren, den fjärde. Den gången ska jag väl vara medelskadad efteråt. Jag vet faktiskt inte, men jag ska sövas och räkna med att om jag hade jobbat så skulle jag behöva vara hemma en vecka. Jag gissar att jag får lite svårt att ta mig omkring, men det ska säkert gå bra ändå. Håll tummarna för att vädret blir skit... eller ja. Precis här där jag är i alla fall.
Jag kommer att se fram emot resterande sommardagar med stödstrumpor och grejs, men det kan jag leva med för sen, sen gott folk, är det klart.