Torsdagen den tjutredje

Jag fick inte ta J:s sista biscotti. Men den råkade illa ut ändå.










Sen visar jag J vad som verkligen är en full maskin mha min kompis på Fejjan.








En ledtråd skickas till J, som blir förskräckt.




När vi kommer hem från fira-att-jag-har-sommarlov-middag möts vi av detta. I boxen ligger Selma. Inget trauma här inte.

J har hittat sin biscotti och är glad.

J hittar sin biscotti med hjälp av ett snitsigt rim. Men inte utan lite besvär då någon ärthjärna utifrån tipsade honom om dess gömställe. Jag fick snabbt finta honom och flytta den till garderoben.
Innan allt detta hade vi avslutningsfika på jobbet, vilket var hjärtskärande och rörande. Det fick mig att bestämma mig för att fortsätta där och följa min närmsta kollega till pension. Det kändes värdigt.
En annan sak är att jag inte hört något från Hbg, trots att de skulle höra av sig innan midsommar. Det är mycket, mycket dåligt tycker jag - om jag inre hör något från dem. Nog för att det är arbetsgivarens spelplan och marknad, men har man varit på intervju tycker jag att det är mänsklig hyfs. Och nej, jag tänker inte ringa.
Dåligt.

Location:Södra Parkgatan,Malmö,Sverige