Velociped

Jag cyklade till jobbet idag för första gången detta år. Det var käckt. Mindre käckt var att det tog så otroligt mycket kortare tid än vad jag hade räknat med. Jag hade för mig att det tog en halvtimme, kanske 35 minuter, så jag gav mig av halv åtta och tänkte mig att jag skulle komma fram lite efter åtta. Vi börjar inte förrän nio idag eftersom vi har studiedag (ändå är det en stackars elev som irrar omkring här utanför, jag kanske ska gå och säga till... eller inte) men jag ville ändå vara lite tidig så jag hinner svara på alla mail som är ilskna, snälla, informativa och fulla med blaj. Men så anländer jag hit KVART I åtta och finner att det 1. inte är en käft här (förutom den irrande elevern) 2. Knappt har kommit några mail till mig, endast tre. TRE ynka mail till mig som brukar ha tjugo-trettio efter varje helg. Nu har jag alltså en timme att slå ihjäl, eller 45 minuter för att vara exakt (ska vi vara riktigt exakta blir det 48 minuter men innan jag har hunnit skriva färdigt detta så är det kanske 45 minuter, skitsamma).
Jag har nu sett till dessa mail och givit dem den uppmärksamhet de förtjänar, jag har lagt mina saker i kylen, jag har fyllt min vattenflaska och till och med vattnat min växt som jag precis insåg inte har fått vatten sen jullovet. Då var jag så förundrad över att den hade överlevt hela jullovet och jag borde ju vara lika förundrad nu för det har gått nio veckor sedan den senast fick vatten... kan det verkligen stämma? Nio veckor? Ja, dra på trissor: nio veckor sedan vårterminen började. Det är ganska rejält ändå. Det är tio veckor till sommarlovet.
Jag längtar till sommarlovet.

Vad jag inte längtar till är när min tjänstgöring här är slut, för det ser mer och mer ut som om det är slut då. Trots att mina arbetsuppgifter här är ganska viktiga och trots att jag är kontakt för gud vet hur många föräldrar och trots att jag är än det ena än det andra och trots att jag jobbat som lärare i fem år snart verkar det som förgjort att få ett fast jobb nu. Jag undrar varför det är så?
Eller jag vet varför det är så här. Vi är övertaliga. Det finns fem fastanställda som inte kommer att få vara kvar och då är jag och åtta till inte ens fastanställda. Det bådar inte gott. Lägg till det den studiedag vi har idag då personalstyrkan ska informeras om Gy11, alla utom jag och de projektanställda. Vad sägs om det som tecken?
Så nu måste jag börja om mitt letande och hitta någon typ av tjänst på gymnasiet.
Varför just gymnasiet undrar ni?
Jo: nu stundar legitimationen och då gäller det att man jobbar med det som man är utbildad till (i mitt fall sv/his) för annars får man ingen legitimation. Inte som andra legitimationsyrken där man får sin legitimation när man är färdig med sin utbildning och har gjort sin tilldelade rotering överallt. Lärare måste först JOBBA i ett år (är förslaget) med det som de är utbildade till. Hur ska de få dessa jobb? Vilka elever förtjänar dessa olegitimerade lärare? De i Rosengård? De i Kävlinge? De i Bunkeflo?

Det är fint att det blir legitimation men det ställer till det så in i helvete för mig. Jag kan inte ens ta ett nödjobb på en högstadieskola, för då är jag fast där sen. Jobbar jag som sv/so-lärare på högstadiet när legitimationerna ska delas ut är det det jag får leg som sen. I det nya kan man inte både vara grundskolanssenareår+gymnasie-lärare som jag är i min utbildning. Den utbildningen har underkänts och nu blir det varken hackat eller malet.
Hur många nyutexaminerade lärare vet ni om som får jobba med precis det de vill direkt? Jag vet bara en, och han har sån jävla tur i övrigt också. Nu är ju inte jag helt nyexad visserligen... men vad har det för bäring (verkar det som om världen vill säga mig)?

Så jag får skicka ut en krok. Någon som har ett annat jobb till mig? Om inte gymnasielärare i sv/his så gärna något helt annat. Så länge.

Bajs.