Konstig.

Nyss var det reklam för chips. Stora superchips. Varför kan jag inte skriva chips utan att först skriva chops? Jag har gjort det på varje chops som jag har skrivit nu, inklusive den här senaste gången jag försökte skriva chops. Det får HETA SÅ HELT ENKELT.

I alla fall. Min poäng här är inte att jag var efterbliven, utan istället detta:

Tänk om man kunde ha ett så slappt liv att man helt enkelt sket i alla förpliktelser och hälsoföljder och bara gick och köpte en påse chops, eller två, och sedan satte sig för att äta den, eller dem, på en onsdag! Har ni hört talas om något så helgalet? Jag har knappt gjort det... men jag minns en studenttid. Då var veckodagarna inte så viktiga som de är nu.

Idag har jag kör, vilket är kul när man är där men det är drygt att inte bara få vara kvar i sitt badkar eller vad man nu har för sig på kvällarna. Varför är jag så konstig? Alla andra älskar sina aktiviteter. Inte jag. Jag är konstig.