Att varva

Jag börjar ana varför jag inte kan sova om mornarna.

Med det här teamet som jag (fortfarande) har, ni vet de som var orsaken till att jag inte åt på 15 veckor, så har jag en del grejer jag måste göra. Sanningen att säga så har jag försummat allt som har med det där att göra under läktiden här och det har ju varit ganska dumt. Det hela handlar ju om att jag ska må bra på alla plan. Nu på morgonen har jag fyllt i min hälsodeklaration. En hälsodeklaration är x antal sidor med skalor och frågor och graderingar och fan och hans moster. Plötsligt gick det upp för mig att jag faktiskt är rätt stressad. Inte över jobbet. Jobbet rör mig inte i ryggen faktiskt. Jag var inne på min jobbmail häromdagen för att se när vi börjar och såg genast mail från föräldrar som är arga och sura. Trots detta: ingen stress.

Vad som däremot stressar mig är min hälsa. Det finns i hjärnan hela tiden. Jag vill må så bra som jag kan och ännu får jag inte träna och göra precis vad jag vill. Men framför allt: jag vill kunna och hinna slappna av. Det finns nästan ingenting kvar av min ledighet och vad har jag hunnit göra för att ladda batterierna? Allt och inget. Jag vet inte. Jag vet inte om jag har vilat mycket eller om jag bara har läkt. Jag gissar att känslan i kroppen talar om svaret på den frågan. Jag känner mig inte utvilad. Inte för fem öre. Jag känner mig stressad och pressad över att jag lever dåligt på olika sätt. Jag måste skärpa till mig. Först då blir jag mindre stressad.

Stressar mig flytt? Näeaeaa... jag vet inte. Gör det? Nej. Det är ju precis bara påbörjat. Jag vill ha datum för visning så jag kan planera andra saker (vi har ett eventuellt byte också, men jag vill hellre ha lägenheten som det ska bli visning på snart). Sen, när det blir dags att packa, ordna, beställa adressändring, avanmäla saker, beställa flyttstädning (jag har lovat mig själv att aldrig mer göra sånt själv) och sånt där annat, då kommer jag inte att vara stressad, konstigt nog.
Jag behöver projekt i mitt liv och sådana där projekt älskar jag. Fasiken vad jag ska slänga grejer. Jag älskar att slänga grejer. Jag tittar lystet på alla mina möbler men inser såklart att jag köpte nya för drygt tre år sedan och kan faktiskt inte slänga relativt nya möbler. Däremot kan jag slänga andra grejer som jag inte använder. Kanske några par skor, kanske lite kläder, kanske lite rot, stök och bök... pleasure.