Att åka till läkarn

Jag har ju inte berättat om gårdagens besök hos farbror doktorn heller.

Det började med att jag tog mig ner till stationen, köpte ett nytt busskort, hittade ett tåg till Lund och satte mig på det. En bit utanför Malmö insåg jag att jag ju inte köpt biljett, bara laddat mitt kort. Väldigt dåligt.

Jag planerade att när konduktören kom skulle jag skylla på hjärnsläpp och erbjuda mig att gå av i Burlöv och köpa en biljett, snabbt. Konduktören kom inte innan Burlöv (kanske inte skulle ha hunnit komma alls innan Lund) så jag var tvungen att bestämma om jag skulle hoppa av nu eller köra med samma strategi men den här gången erbjuda mig att hoppa av i Åkarp. Det kändes inte trovärdigt kom jag fram till och risken för att betala 600 spänn avgjorde det hela. Jag hoppade av, köpte en biljett snabbt som fasiken men missade tåget med bokstavligen fem sekunder. Jaha.

Nu var jag således i Burlöv. Där skulle jag stanna ett tag verkade det som. Jag slet fram fånen och kollade tidtabellen. Där stod det att jag skulle kunna ta mig till Lund med hjälp av ett tåg som gick om fyra minuter från ett annat spår. Jag skyndade mig över, tåget kom, jag gick på men i sista sekund insåg jag att det där tåget gick via Malmö och min biljett som jag köpt gällde mellan Burlöv och Lund och Malmö var inte en del av ekvationen. Så jag hoppade av, mellan dörrarna som höll på att stänga, och insåg att jag skulle bli tvungen att vänta en dryg halvtimme nu. Min läkartid var om 40 minuter så jag skulle förhoppningsvis precis hinna.

Istället gick jag till Burlöv Center och köpte något att dricka och gick sedan tillbaka. Tåget kom, jag kom på och konduktören kollade min biljett direkt. Det var tacksamt. Det hade varit surt om ingen kollat.
Väl i Lund träffade jag läkaren som undersökte mig och helt oförhappandes frågade om jag var trött.
Jorå, svarade jag. Nog är jag trött alltid. Men jag har ju trott att det har berott på att jag har opererats och vilat länge och nu börjat jobba och har haft mycket fart och fläkt de senaste veckorna. But no.

Jag har en infektion i kroppen som är flera månader gammal, den var lokal men har nu spridit sig över hela kroppen och är nog boven i dramat när det gäller min trötthet. Så jag, som INTE VILL ÄTA MEDICINER fick ytterligare en rolig kur att äta under fyra veckor med två olika mediciner.
Såklart. Vad annars?

Aja. Men min kroniska sjukdom som jag var där för att kolla var vilande just nu och det var ju flaming excellent. Det här går ju att behandla. Så all in all, bra nyheter.