M - 2 dagar

Jaha. God morgon.

Är det en god morgon? Tja, inte är den dålig i alla fall. Jag har ingenting att gnälla på egentligen, mer än att det är morgon och att jag hellre skulle ligga kvar under stortäcket hos J istället för att gå upp och fula mig till jobbet. Kallt verkar det vara dessutom.

Jag fattar inte detta. Varför är det SÅ JÄVLA KALLT? Jag fryser tamejfan hela tiden. Meterologisk sommar my ass, det här är en jävla meterologisk vinter. Visst, då och då lyser solen men vindarna som blåser måtte ju komma från någon typ av pol, förslagsvis den norra, för det är så sjukt kallt. Det är den sjätte maj, det ska vara varmt nu. Det ska vara oj-nu-måste-jag-bära-min-jacka-för-jag-svettas-så-mycket-väder. Men det är det inte. Istället är det fan-att-jag-inte-tog-handskar-idag-väder. Det är ju helt sjukt.

I maj brukar man ju få chocker över att man kan ligga och sola, sen blir det lite mer normalt i juni någon vecka och sen slår Storsommaren till (här nere i Skåne alltså). Men nu... bara för att jag ska bli sängliggande i hundra år efter den sista maj så ska det tydligen vara all värme sen.
Jag är uppriktigt förbannad över det här. Jag är så jävla trött på att frysa. Det är helt sanslöst. Det är kallt på mitt jobb, kallt ute, kallt i lägenheten, kallt var än jag är. Jag tror inte att jag har sett mer än mina händer och mitt ansikte, annat än i duschen, på sisådär 3/4 år.
Jag förbannar dig, vår 2010, DÖ!

Idag är det bara två dagar kvar. NU kan jag verkligen säga att nu är det ingenting. Man kan inte säga "fast det är ändå två dagar" för det är pyttelite. När den här dagen är slut så är det bara en dag och sen är det dags.
Högtid.

Nu har det gått två veckor sedan jag var på intervju och inte ett pip har jag hört. Iofs var ju uttalandet att de "skulle bli förvånade" om jag inte hörde något inom två veckor. Så jag antar att de är "förvånade" nu.
Inte jag. Jag blir inte förvånad om jag inte hör något. Arbetsgivare gör så allt som oftast, jag har varit med om det flera gånger. Löfte om att de ska höra av sig either way och sen hör man ingenting mer. Trots att man har varit på intervju. J blir alldeles förvånad över det här när jag berättar det, men hans bransch är lite annan. Där är det han som har makten och arbetsgivarna som krälar. Kul för honom.

Det fanns visst saker att gnälla över ändå. Jaha.