Kryckan

Tidigare har jag haft mitt shoppande som en krycka i hela det här. När jag har varit deppig, pressad och trött så har jag alltid kunnat lita på den eufori som kommer med att man har en massa nya grejor att ta på sig. Att kunna planera kläderna för nästa dag lite mer ingående än bara nästa grej i rotationen. Att verkligen ha flera fina saker att välja mellan.

Det är roligt.

Nu är det slut med det. Jag är körd i huvudet om jag handlar kläder nu, efter beskedet om operationen och den kroppsförändring som sker före, under och efter den. Så min krycka är borta.
Vad ska jag istället ägna mig åt då?

På min whiteboard (grey) står att jag behöver köpa shampo, tandkräm och foundation. Doesn't quite do it for me.
Faktum är att jag häromdagen beställde från Ellos (!!!). Inte kläder utan lite andra grejer som jag behöver. Det hela började med att jag gick en räd efter sängkläder i storlek 200x220, men jag gick bet. Vad jag däremot hittade var en ny sängkappa, ett nytt lakan (bra att ha flera att byta mellan när man äcklar sig efter operation) och två nya badlakan. På Ellos. Nu lär jag ju bli trakasserad till döddagar. Kallad deras bästa kund. Sen, när det har gått fem år, då saknar de mig, efter sju år kommer det prova-på-erbjudande och efter åtta år är jag deras bästa kund igen, varesig jag har beställt något eller inte.
Jag har öppnat Pandoras ask här... jag är medveten om det.

En helt annan sak:
Selma är så nyfiken. Om jag sminkar mig står hon på toastolen och piper, om jag lagar mat eller bakar så står hon på bordet eller i fönstret och piper, om jag städar så går hon efter mig som en svans och om jag hänger in tvätten så går hon in i garderoben och kollar där inne. Igår var hon i garderoben i i alla fall en och en halv timme. Stackars lilla grisen. Kanske inser hon nu att hon inte ska vara i garderober.
Man kan ju hoppas.