Dagen 22

Idag är den 22a. Den 22a betyder mycket i mitt liv. Eftersom jag består mest av åttor, tvåor och nollor så är det extra högtidligt en dag som denna, den 22a då jag blir 28 år och två månader. Det är käckt som bara den.
Jag önskar en sak. Jag önskar att den 22a är den dagen då jag har ett mycket, mycket, mycket spännande brev på hallmattan. Ifall jag har det där brevet på hallmattan så ska jag berätta om det. Om det inte har kommit än, då får ni vänta helt enkelt.

Igår var det krig på jobbet. Tvåfrontskrig till och med. Vad räddar en när man har tvåfrontskrig? Eleverna. Eleverna är i de allra, allra flesta fall behållningen med jobbet som gymnasielärare. De är så roliga, rara, fina och bra. Jag gillar mina elever.

Något annat som jag jättegärna vill ha (fast jag vet att det är ungefär en veckas väntan kvar) är
1. Svar på biopsi
2. Svar på alla prover som jag tog i måndags.

Sen vill jag bara slänga in en liten fotnot. Telia är dumma i huvudet. Det är snooker-VM nu. SNOOKERVM!
Telia har lyckats laga så att det är danska kommentatorer på Eurosport. Jag betalar extra för just den kanalen, JUST FÖR snookern. Så, när det väl är snooker: då är det danska kommenatorer! Helt sanslöst. I fyra dagar än så länge har det varit så kan jag meddela.
Det verkar vara svårt att tillhandahålla tjänster. Rent omöjligt.
P-U-C-K-O-N.