Dagar och stabilitet

Hon Geitskaret-kvinnan som läser vädret läser detta iklädd en t-shirt... ytterst konstigt. Jag antar att den är väldigt dyr och exklusiv. D&G kanske, vad vet jag? I alla händelser ser det slafsigt ut.

Det kanske är SVT:s nya policy? Jag får se när jag går förbi SVT-huset här i stan när jag går till jobbet. Om folk ser ovanligt slafsiga ut nu på morgonen när de anländer dit så vet jag.

Idag. Idag är det nio dagar kvar tills jag får börja äta och jag har bara 20 arbetsdagar kvar innan mitt jobb på min nuvarande arbetsplats är slut. 20 dagar. Det är knasigt. Jag vet inte vad jag ska säga till eleverna som på ett sätt hänger upp mycket av sin verksamhet på mig. Kanske ska jag inte säga något? Kanske ska jag inte säga något till någon?
Jag har slutat på många jobb men aldrig riktigt sagt till i förväg så någon eventuell avtackning har blivit aktuell. Det har varit lite med flit, eftersom jag inte är så förtjust i sådana sammankomster. I Kävlinge fick jag en avtackning med en blomma eftersom jag stannade kvar och jobbade på sommarskolan OCH för att rektorn där var så oerhört uppmärksam och alert att det var omöjligt att smyga sig ut.
Jag hoppas att jag kan smyga mig ut härifrån... jag kommer verkligen att sakna min arbetslagsledare, hon är guds gåva till kollegiet. Synd. Men jag kan inte fortsätta, så är det bara. 50 kärringar knackar på dörren. Kärringar brukar vara ganska kraftfulla, speciellt förorättade sådana som har blivit tvugna att sluta på sina jobb. Det blir nog bra. Jag hoppas bara på en lite stabilare framtid, någon gång...