Selma

Selma har en mycket märklig grej för sig som jag inte riktigt förstår mig på.
När jag är ensam hemma brukar jag inte bry mig om att stänga dörren till toa när jag går på toa. Gör ni det? I så fall har ni problem. Jag har inga problem (haha) så jag gör inte det.
I vilket fall som helst. Oavsett vad hon gör, om hon är mitt uppe i att äta, sova eller kräkas upp en hårboll så kommer hon farandes som ett jehu så fort hon hör att jag sätter mig på toan. Hon cirkulerar som en besatt och piper och piper och efter att ha stått på bakbenen med frambenen på mina lår från alla vinklar och håll hoppar hon upp och kurrar och piper och kurrar och piper.
Det slår aldrig fel. Jag har testat att bara sätta mig på toalocket för att se om det blir samma effekt och det blir det. Hon ska ABSOLUT upp i knät när sitter på toa och hon måste vara helt hysterisk kring det. Ifall jag försöker blockera med mina armar gör hon vad hon kan för att hiva sig upp eller så lägger hon huvudet ledset på mina ben som en ledsen hund och mjaoar och mjaoar.
Om jag stänger dörren till toan blir hon galen och krafsar på dörren och mjaoar högljudda löp-mjao.
Detta är alltså bara när jag är ensam hemma. När någon annan också är här är hon helt lugn, eller så lugn som den där katten kan vara. Men det kan hända att hon fortsätter sova t.ex. ifall J är här.
Varför är hon såhär? Förklaring någon?