Dr Kåre

Oj vad festligt det var. Oj ojoj.
Läkaren meddelade att det enda han tänkte ta notis om var remissen som var skickad för ett och ett halvt år sedan. När jag försökte förklara för honom att den remissen är gammal och skriven av min läkare för sju läkare sen så verkade han inte lyssna på det. Han ville inte lyssna på min berättelse utan läste bara från remissen. När jag hänvisade till den andra remissen, den som han fått för två veckor sedan sa han snorkigt ”nja, jag har fått ett brev” och ville inte prata om det som stod i den. Han undersökte mig, utan att ha sagt mer än ett par tre ord till mig och sen skulle jag in i kontoret.
Han såg samma sak som alla andra läkare. ”Ingenting”. Jag fick ett recept för att ta hand om mina mest akuta problem men det gjordes ingen särskild undersökning gentemot själva orsaken. Han upprepade många gånger ”vi kirurger” och menade att dessa gör si men inte så, och det var många, många, många saker som ”vi kirurger” inte gjorde.
Jag kände igen resonemanget. Han pratade på och egentligen bara om symptom och inte om problemen. Jag märkte vartåt det barkade och kände en klump växa i halsen. Mig ville han inte höra ifrån, han fortsatte att babbla på.
Till slut kunde jag inte hålla tillbaka tårarna längre, läkaren synade mig och sa ”ursäkta?”.
Inga frågor om hur det var, ingen liten papperstuss, ingenting. Bara ett ”ursäkta”.
Jag snorade fram varför jag grät. Att jag hade hoppats på att han skulle kunna ordna detta, att jag hade plågats av detta så otroligt länge och att jag inte kunde äta utan att få ont. Att jag var så otroligt trött på att bli kastad mellan läkare och läkare och bli behandlad för symptom och inte lösa problemet – vilket aldrig riktigt försvann och alltid kom tillbaka med full styrka efter varje sk behandling.
Han tog ingen större notis om detta, mer än att han sa ”du verkar lite less på behandling”.
Sen ville han påpeka att det fanns de som hade det värre.
Det visste jag redan. Jag behövde inte ha det påpekat för mig.
Jag fick ett recept, blev ivägskickad med en uppmaning att boka tid hos en annan läkare, om mina problem var så stora att jag besvärades av dem.
Så var det med det.
Jag är verkligen skitnöjd. Tack tack Kåre. Tack.