Ok, igår. Friluftsdag.
Ojojoj.
Det började lite rostigt. Men det gjorde inte så mycket för jag hade min första postering i barnbacken. Och vilken barnbacke sen! Den var så himla icke-brant att man kunde åka upp för den helt sonika med lite hjälp av stavarna bara. Så det gjorde jag. Upp och ner och upp och ner för att hjälpa de få (kloka) eleverna som insåg sina begränsningar och började där. Men de blev få och färre och till slut ingen. Så mitt uppdrag övergick istället till att åka upp i de lite svårare backarna för att se vilka elever vi hade som låg och skrek i backen. Det var plenty. Mycket dumt av deras kompisar att säga "kom nu, det här fixar du" och sen när de lagt sig för hundrasjuttionde gången säger "amen du, vi ses nere i restaurangen, tjarå!" och sen dra.
Kvar var stackars elev som inte ens i vissa fall kunde ploga. Jag har lotsat ett antal sådana elever ner för backen igår och jag har stakat mig mellan backarna där man egentligen borde åka lift.
OJ vad det känns i armarna.
Sista halvtimmen fick jag tillsammans med några lärare möjlighet att åka riktigt och det var roligt. Jag hittade flera hopp och trix som man kunde leka med och rostigheten försvann helt. När det gäller carvingtekniken så var det lite ovant först. Jag är ju van att nästan lyfta på ena skidan för att få en ordentlig tyngdpunkt när jag svänger. Men inte nu. Det var bara att tänka "sväng" så svängde man. Lyft skida eller inte. Galet. Men sen var det sådan glassnö som ansamlades här och där (och under det var det is) så man var ibland ändå tvungen att lyfta på båda skidorna eftersom de fastnade i glassen.
Sammantaget ändå en väääldigt rolig friluftsdag med bara en skada. 100 elever en hel dag i skidbacken (100 skånska elever) kan inte resultera i noll skador, det är omöjligt.
Vi åkte 07.00 från skolan och var tillbaka 17.30. Lång dag.
Sen tog jag bussen hem. När jag var nästan hemma, väldigt väldigt nära (ibland hoppar jag av där men nu var jag så trött så jag tänkte att jag skulle åka hela vägen) körde bussen fast mellan två andra bussar. Den skulle ut från "busstorget" och kilade fast sig mellan två. En stod lite på snedden och om den hade kört framåt hade vi kanske kunnat komma någonvart. Men den hade en buss framför sig den också.
Så där satt vi.
Jag satt vid fönstret och såg att bussen vi satt i hade max några millimeter till bussen som stod parkerad på vänster sida. Helt sjukt att han klarade det utan att skrapa i. Men hade han kört längre hade det ju inte gått.
Bussen framför den snea bussen körde och den snea körde också lite, sen stannade den. Det var en övningsbuss med någon som övningskörde i. Jag vet inte om det var läraren som gjorde manövern, men det var ingen bra manöver för det löste ingenting.
Till slut kom en taxichaufför som jättegärna ville fram och han löste det hela genom att upprätta en kommunikation mellan chaufförerna. När vi äntligen kom loss kommer en annan buss insusandes och ställer sig på samma sätt som den snea.
Den fick backa rakt ut i vägen igen och blockera båda riktningarna. Vår chaufför tänkte inte vänta längre.
Så två minuter hemifrån fick jag sitta i ett buss-cirkusnummer i nästan 20 minuter.
Jag somnade sju, vaknade åtta, la mig nio och har sovit som en död inatt.
Den här dagen får gärna gå snabbt som bara helvete, jag ska hem och vila.
Din Checklista för Flyttstäd i Linköping
3 månader sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar