Så var det slut

I ärlighetens namn ska väl sägas att det aldrig har varit helt bra mellan oss. Visst, ibland har det glimmat till men till och med i början var det ganska skakigt.
Det var till och med så att det var ganska tydligt att vi inte alls egentligen litade på varandra.
Hela tiden krävdes försäkran av olika slag och det håller inte i längden.
Men som skrivet, ibland glimmade det till och då tänkte jag att jag kan nog inte leva utan ändå. Tills det började bli skakigt igen och då började jag tveka igen.
Men nu, efter ganska lång tid då det aldrig riktigt har varit helt bra så måste man nog börja inse att man får ta sin självrespekt och gå.
Att gå någon annanstans är ju ett fritt val men det kan vara svårt att ta det klivet.
Det är egentligen alltid först när man får en möjlighet att kliva över på en annan tuva som man tar mod till sig och lämnar.
Människan är feg på det sättet, men på ett sätt är det samhället som styr.
Det ska vara såhär.
Ytterst få människor är undantagna från normen.
Inte jag och knappast någon jag känner.
Men nu har den här tuvan uppenbarar sig och jag lämnar med högt huvud något dåligt och dysfunktionellt.
Det ska bli skönt att börja jobba 100%.