Apoteksbesök.
När jag fått mina piller gick jag runt lite för att spana. Jag tycker ganska mycket om att spana på Apoteket. Det finns alltid bra receptfria grejer som är bra, fotfilar, krämer, nässprayar och sånt. Det brukar jag spana på och så också denna gång.
Medan jag stod och kollade på fotavdelningen ställer sig en väktare bredvid mig. Ganska nära. Så pass nära att jag reagerade på att jag inte kunde kolla på alla grejor för att han stod så nära.
Så jag bestämde mig för att det fick vara nog med dilly dallande och gick och ställde mig i kön.
Min tur, betala, säga tack och hej och packa varor. Sen blev det stopp.
Sen ville vakten titta i min påse och på mitt kvitto.
Han tittade i min påse och hittade mitt kvitto. Kollade noga på alla saker som jag hade köpt, vände och vred. Det kändes extra kul med tanke på att några saker jag köpt var av lite mer... intim karaktär. Men visst väktarjävel, om du går igång av att titta på mitt klet och mojs så varsågod.
Så ber han mig att visa vad jag har i jackfickorna. Inte vet jag om jag är tvungen till det ifall en väktare ber mig, men jag är snäll och naiv och stoppade händerna i fickorna och fick fram en Arméns hudsalva.
Väktaren såg ut som om han hade hittat någon helig graal och sa bara "följme".
Sen gick han före in till informationsdisken där en kvinna stod och såg ganska undrande ut. Hon tittade på mig och sedan på min Arméns hudsalva som jag ännu inte hade fått tillbaka utan väktaren höll denna i ett stadigt grepp.
Sen kom hon på en snilleblixt. Hon tog av locket på den och konstaterade att den var använd. Väl använd till och med.
"Nej, det var inget" sa hon och gav mig hudsalvan.
"Nej, den där är inte direkt ny" sa jag och försökte vara lite skämtsam.
Det gick inte hem.
Barska kvinnan vände på klacken och blev upptagen med något och väktaren gick och posterade sig i dörren. Kvar stod jag.
Jag kan tänka mig att folk tittade på mig, jag vet inte.
Jag bet mig i kinderna, stirrade ner i golvet och gick ut, förbi väktaren.
Han sa inget.
Jag mumlade svordomar till mig själv för att jag hade varit TREVLIG.
VAFAN SKA JAG ALLTID VARA SÅ JÄVLA TREVLIG FÖR?
När jag fått mina piller gick jag runt lite för att spana. Jag tycker ganska mycket om att spana på Apoteket. Det finns alltid bra receptfria grejer som är bra, fotfilar, krämer, nässprayar och sånt. Det brukar jag spana på och så också denna gång.
Medan jag stod och kollade på fotavdelningen ställer sig en väktare bredvid mig. Ganska nära. Så pass nära att jag reagerade på att jag inte kunde kolla på alla grejor för att han stod så nära.
Så jag bestämde mig för att det fick vara nog med dilly dallande och gick och ställde mig i kön.
Min tur, betala, säga tack och hej och packa varor. Sen blev det stopp.
Sen ville vakten titta i min påse och på mitt kvitto.
Han tittade i min påse och hittade mitt kvitto. Kollade noga på alla saker som jag hade köpt, vände och vred. Det kändes extra kul med tanke på att några saker jag köpt var av lite mer... intim karaktär. Men visst väktarjävel, om du går igång av att titta på mitt klet och mojs så varsågod.
Så ber han mig att visa vad jag har i jackfickorna. Inte vet jag om jag är tvungen till det ifall en väktare ber mig, men jag är snäll och naiv och stoppade händerna i fickorna och fick fram en Arméns hudsalva.
Väktaren såg ut som om han hade hittat någon helig graal och sa bara "följme".
Sen gick han före in till informationsdisken där en kvinna stod och såg ganska undrande ut. Hon tittade på mig och sedan på min Arméns hudsalva som jag ännu inte hade fått tillbaka utan väktaren höll denna i ett stadigt grepp.
Sen kom hon på en snilleblixt. Hon tog av locket på den och konstaterade att den var använd. Väl använd till och med.
"Nej, det var inget" sa hon och gav mig hudsalvan.
"Nej, den där är inte direkt ny" sa jag och försökte vara lite skämtsam.
Det gick inte hem.
Barska kvinnan vände på klacken och blev upptagen med något och väktaren gick och posterade sig i dörren. Kvar stod jag.
Jag kan tänka mig att folk tittade på mig, jag vet inte.
Jag bet mig i kinderna, stirrade ner i golvet och gick ut, förbi väktaren.
Han sa inget.
Jag mumlade svordomar till mig själv för att jag hade varit TREVLIG.
VAFAN SKA JAG ALLTID VARA SÅ JÄVLA TREVLIG FÖR?
Inlägg
3 kommentarer:
Åh jädrar vad jag hade blivit arg! Först hade jag nog blivit förvånad men sedan hade jag banne mig begärt en hög ursäkt så alla på apoteket skulle höra. Idioter det finns!
erkänn nu, du hade väl provsmakat på nått läkemedel ;-)
//Yster
Ärligt talat: Vilka d-a idioter!!
Skicka en kommentar