J var sjuk igår, riktigt ligga i sängen och sova hela dagen-sjuk så jag stod för ruljansen. Detta betydde att jag fick handla och laga mat för första gången sen Knut kom. J har skött det där tidigare. Jag fick också ha kökstjänst + alla andra tjänster i hushållet. Det brukar också vara J som har kökstjänst. Lite då och då kunde jag i alla fall lägga ifrån mig Knut hos slö-J medans jag diskade eller var på toa. Bra det.
Kl 22 fick Knut sitt sista mål och sen la vi oss. Sju (7) timmar senare vaknade Knut och bad snällt om mer mat. Det är alltså tre PLUS fyra timmar utan mat. Herrrminje.
Tidigare på dagen var han också sådär. Jag gick ut på en promenad strax före 11 (själv alltså!) och var hemma igen vid tjugo i ett. Knut sov men jag tänkte att det var nog nära. Vid tjugo i fyra hörde jag ett pip, störtade dit bara för att se honom pipa i sömnen. Jag tog ett exekutivt beslut och bytte blöja. Då piggnade han till lite och ville äta i en halvtimme. Sen somnade han.
Han kan det här med att sova, min lille Knut. Men han tar igen det på kvällen då bara maratonamning och korta stunder i Björnen hjälper.
Är det inte nu det ska sägas: det vänder. Det kommer att bli skit. Tro mig.
Inlägg
4 kommentarer:
Nej, det kommer det inte bli. Jag tror att ni fått in en fin dygnsrytm helt enkelt. Så var det minsann med little S också. Två månader gammal sov hon sin första hela natt, alltså från åtta till sex eller något ditåt och så har det fortsatt med undantag för lite drömsessioner och sjukdomsperioder. Hela tiden har folk sagt "vänta bara".
"Din Becky" är klok som vanligt.
Det blir så kategoriskt med "det kommer" och "det vänder". Vad jag menar egentligen är att "något kommer" eftersom utvecklingen pågår ständigt. Och detta "något" kan ju faktiskt vara positivt och inte alls någon skit som står på lur. Så det är väl att leva i nuet som gäller, som Knut som gör sin grej. Det finns också vuxna som sover sig genom hettan, kanske är det vad Knut håller på med?
Mycket bra jobbat med markservicen!
Haha, fick också "vänta du bara"-kommentarer när jag sa att Frank var så nöjd och tillfreds och aldrig skrek. Skit i det och njut av sovmästaren istället. Guld ju!!
Skicka en kommentar