Det är FÖR MÖRKT här utanför. Jag gillar det inte alls. Vi bor på fjärde våningen och har ett lika högt hus tvärs över gatan, och det är en smal gatjävel vi har här. Huset tvärs över blockerar det mesta och när de som bor där inte har tänt blir det skitmörkt. Och det har de inte haft på år och dar. Fjärde våningen är den näst översta i deras hus också, den översta är en snetaksvåning på vinden och det finns lägenheter där men det kommer sällan jättemycket ljus från de lite mindre fönstergluggarna.
Tvärs över verkar de ha trillat av pinn, de är fantamig aldrig hemma, antingen det eller så har det flyttat in nytt folk där, som är blinda (det är J:s teori).
Det är egentligen skitsamma varför det är så mörkt, faktum är att det ÄR det och det är störigt för någon annan ljuskälla kan man inte hoppas på. Gatubelysningen sitter uppe på en vajer mellan våra hus, men vi har vår våning ovanför dem och därför får vi inget ljus från dem. Så. Himlen då? Nej. Inte mitt i svinottan. Kvart i sex gick jag upp imorse, mest för att jag var så kissnödig att jag hade börjat drömma mardrömmar om för tidig förlossning och/eller att jag redan satt på toa. När man drömmer sådana drömmar behöver man gå upp på toa, annars kan det gå illa.
Så jag var uppe tidigt och kommer att gå hemifrån till och med innan något ljus alls har letat sig hit. Jag behöver ljus. Det känns alldeles för deppigt att inte ha ljus under tiden man är i en byggnad med fönster (min arbetsplats ligger i en gammal industrilokal).
Men det här med kissandet är intressant. I ungefär 16 veckor har jag varit uppe fem gånger per natt och kissar, men inte nu. Antingen är jag för trött eller så går jag och kissar utan att jag märker det. Jag vet inte. Men jag lägger mig 22, kissar kanske en gång till när jag lägger ifrån mig min bok och sen sover jag till sextiden och då är jag dödligt kissnödig. Det är ju käckt.
Men det bidrar också till den här allmänna känslan att alltihopa kanske är en enda stor bluff och att jag egentligen bara har lagt på mig i onaturlig fart.
Snela då, moder natur, dra på lite tempo nu, annars kommer jag att sluta Tro.
Annan rolig grej. Ni som har läst ett tag kommer kanske ihåg de roliga historierna med vår säng. Ni minns... valborg 2011 beställde vi en säng, det skulle ta 6-8 v, det tog 16 v, eftersom DHL passade på att provligga sängen med en av sina lastbilar där i den åttonde veckan. Så de fick göra en ny säng, leverera till oss... DHL ljög som svin hela vägen såklart, leverans, skador, tillbakaskickande, knarrande botten, skicka tillbaka? Nej, det gav sig. Ersättning? Nej, men kompensationsvaror... det kom inga kompensationsvaror. J och jag var båda mycket ovilliga att ringa p.g.a. allt strul, det började bli allt för jobbigt. Så ca fyra månader, eller fem kanske, senare, tog jag mod till mig och ringde. Jag hade börjat inse att jag snart skulle behöva fler kuddar och det vore väl fan om jag skulle gå och KÖPA sådana om jag faktiskt hade innestående helt gratis. Så jag tog luren och ringde i torsdags. "Jajaaa, jag minns... jag vet inte vad som har hänt. Kan ni hämta själva? Nähe, inte det nej, jamen vi skickar på måndag".
Måndag var i förrgår. Tror ni vi har några varor levererade?
Det vore väl fan om jag måste ringa igen.
Jag kanske ska invänta ett par tre måndagar till innan jag ringer igen.
Jag vet vad jag önskar mig i födelsedagspresent. En lobotomi rörande området som varit aktivt i denna historia. Jag vill inte mer minnas detta och bara få möjlighet att gå och köpa mig kuddar. Tack.
Eller nja, egentligen önskar jag mig ett kattskydd till sängen, 2.40x2.00 och sängen är ungefär 40 cm tjock. Tjockt tyg som katt inte kommer in bakom för att klösa. Tack.
Din Checklista för Flyttstäd i Linköping
1 vecka sedan
2 kommentarer:
Det där med kissandet är helt normalt. Man springer som en galning de tre-fyra första månaderna, sedan är det lugnt några månader och sedan kommer det tillbaka på slutet.
Ok. Bra att veta, bra att veta. Jag har läst att det ska fortgå, men det finns lika många sanningar som det finns böcker... och det är många.
Skicka en kommentar