Betolvarna

Jag har fem betolvar i mig nu. Fem stycken som antagligen sitter runt ett runt bord och konfererar om hur de ska ordna upp det här skeppet.
-Det är inget lätt jobb det här, säger den ene och tittar lojt på de andra
-Näe, men vi kan klara det, vi SKA klara det, säger en annan, en lite mer ettrig variant.
Den första är lite mer tillbakalutad. Han var först inne och minns fortfarande det första dygnet.
-Hallå? Hallå? Hallå?, ekade han när han kom in. Det fanns ingen alls där att prata med. Helt tomt var det. Han var först.
Det fanns en trött springare där som väntade på honom. Den hade inte många dagar kvar. Överallt låg det rester av gamla springare och gamla betolvar. De såg ut som de sov, men Den första Betolvan visste bättre.
Han förstod att det borde komma flera. Snart kommer det flera.
Det kunde inte vara bara han.
Så han började att ordna och dona. Han blåste bort dammet från bordet och stolarna. Tände lyset i sambandscentralen och startade alla manickerna.
Manickerna hostade igång men behövde fler operatörer. Många fler. Minst tjugo stycken.
Så Den första Betolvan väntade tre dagar. Tre dagar kändes som en evighet men egentligen var det inte så länge. Det var i alla fall vad han sa till Den andra Betolvan när den kom. Den andra Betolvan kände sig lite överrumplad när Den första Betolvan kastade sig över honom och berättade allt de hade att göra.
Den andra Betolvan var mest bara intresserad av att göra så lite som möjligt.
Eftersom tiden gick kom Den tredje, Den fjärde och Den femte. Den fjärde Betolvan var den som var rätt så ettrig och gick alla de andra på nerverna. Ibland önskade speciellt Den andra Betolvan att de kunde rösta ut Den fjärde, man han sa ingenting. Den femte Betolvan betedde sig som någon som visste allt, trots att han kom sist. Den första Betolvan irriterade sig lite på den.
Men de hade inte tid att fundera på utrösningar eller irriterande egenskaper nu, det fanns mycket att göra och nu var de äntligen många nog för att sätta igång.
Två dagar efter att Den femte Betolvan kom började det äntligen märkas skillnad. De hade städat, fejat och ställt in så nu började de faktiskt ana slutresultatet. Men de orkade inte länge - de var ju vara fem.
Snart sjulle en sjätte komma och då skulle de orka ännu lite längre.